.

Detta var sommaren 2004. Jag bodde fortfarande hemma hos mamma och pappa då men skulle flytta till Uppsala på hösten för att plugga It-Media och bo på elevhem. Det gick rent ut sagt skit. Jag bodde där i 4 månader men var tvungen att flytta hem igen pga 89% frånvaro från skolan. Dagarna gick till att sova och nätterna gick till att vara vaken med dom andra på elevhemmet. Det var en underbart rolig tid men samtidigt en väldigt trasig tid, vilket jag inte såg då.



Jag tror att det här är december 2005. Jag hade fått en egen lägenhet i sandviken efter att jag kom hem från uppsala. Jag pluggade IT-Media på John Bauer i gävle och var väldigt impulsiv med mitt hår. Jag var på den här tiden mer eller mindre oskuld i drogernas värld förutom att jag rökte hasch och drack alkohol. Denna bild är från en fotosession med en fotograf i gävle. 



Från samma session



Det här är också från den tiden; december 2005.



Det här är en bild på mig och Tommi och det måste vara den 15:e oktober 2005, eftersom fotot är taget dagen då han fyllde år. Jag var så hemskt kär i honom redan då.



Annika hjälpte mig att ta ut dreadsen och då var håret så risigt och slitet så jag färgade det blått. Om det var snyggt är en annan sak..



I början av 2006 hemma hos min syster i södertälje. Jag vet inte varför jag hade den där mössan på mig.



Den 31:a Maj 2006. Jag fyllde år och hade sån fruktansvärd tandvärk och det var här någonstans som mitt benzomissbruk började; för en jävla tand! Jag gick hos en privattandläkare pga min hemska tandläkarskräck och jag hade problem med en tand som fick rotfyllas jag vet inte hur många gånger. Jag gick till tandläkaren en gång i veckan i ca 5 veckor eller liknande. Inför varke besök fick jag 40 mg stesolid av tandläkaren så att min rädsla skulle lägga sig och jotack det gjorde den. Sanningen är att jag längtade nästan till varje tandläkarbesök så att jag fick proppa magen full med stesolid. Ni läsare som har lite koll på benzo osv förstår nog att 40 mg stesolid är väääldigt mycket för en person som inte har någon som helst tolerans alls. Mamma fick i princip bära mig hem efter varje besök. Eftersom jag redan umgicks med "fel sorts kompisar" så fick jag snabbt reda på att jag kunde köpa benzo på gatan. Himmelriket.




I väntrummet hos tandläkaren... Jag var totalt borta i huvudet men jag älskade det. Dom runda vita tabletterna med brytskåra och bokstäverna C och D på var det bästa som fanns.



Jag och min kusin åkte till hultsfred Juli 2006. Det var verkligen hur roligt som helst. Våra tältgrannar rökte hasch öppet bredvid oss och jag började röka 2004 men jag tog underligt nog inte ett bloss. Jag antar att det var för att Mathilda var med <3



Under mitt allra första amfetaminrus. Jag tror att det står 24:e Juli 2006. Jag var förälskad.
Jag och mitt killgäng som jag alltid hängde runt med hamnade i en lägenhet. Jag visste att det fanns tjack där och jag visste att jag ville testa. Väl där hamnade vi alla i en hörnsoffa, J satt och smetade ut tjacket på ett cd-fodral och väntade på att det skulle torka så att jag kunde dra min allra första lina. Det var riktigt dunder klet som dom hade fått tag i och som första gång på amfetamin fick jag mig en ordentlig åktur. Jag kände mig väldigt nervös när jag skulle snorta, men E rullade en femhundring åt mig och visade exakt hur jag skulle göra. Jag snortade i mig linan och drog fingrarna under näsan flera gånger. Sedan satt käften igång. Pratpratprat. Rysningar i hela hårbotten, käkarna åkte karusell och jag älskade allt och alla.

Jag och grabbarna lyssnade alltid på The Gladiatiors, vart vi än var fanns musiken; ur stereon, datorn, mobilhögtalarna.. Dessaa låtar gillade vi mest










Under samma rus fast någon dag senare, eller kanske samma dag fast på kvällen? Jag minns i alla fall att jag skulle möta en kompis på resecentret. Det kändes helt underbart! Så jävla fantastiskt att en kompis skulle komma och hälsa på MIG och jag skulle dessutom CYKLA dit. Jag tänkte på hur jävla skönt håret skulle fladdra i luften när jag cyklade och hur många rysningar det skulle framkalla i min hårbotten. Så jag tog L´s cykel och kände mig som Gud när jag for igenom sandviken.

Här kommer ett klipp som jag.. jag vet inte. Jag hade inte tänkt att visa det. Men det går inte att ta bort från youtube eftersom jag inte vet vad användarnamnet och lösenordet är för klippet då det inte var jag som la upp det men.. Det är i alla fall jag som mummlar i bakgrunden och inte fattar ett skit. Eftersom jag har min blogg lösenordskyddad nu så lägger jag upp klippet. Behöver jag säga att många vakna dygn, amfetamin, förvirrade och speedade hjärnor var inblandade? Herregud.. Vi trodde att allt var på fullt allvar. Vi skapade en hel berättelse på marmeladmackor, helt dödsallvarliga.







Februari/Mars 2007. Natten till min avgiftning. Jag jobbade som vimmelbildsfotograf och jobbade drogpåverkad varje gång. Denna natt sneade jag på xanorstavar och stilnoct. Jag hade min kamera hängandes mot axeln och skulle ner för en trapp på krogen och samtidigt står det en tjej och tar upp all plats i trappen och är helt dum i huvudet tycker jag. Så jag börjar slå henne med mina knytnävar i skallen. Sen minns jag inte så mycket mer. Jag gick hem och såg ut så här i ansiktet. Åkte till avgiftningen i söderhamn på morgonen.




På avgiftningen. Jag var där i 2 veckor men borde ha stannat kvar i 2 månader som dom rekommenderade mig men jag vägrade.



Jag minns så väl den här bilden. Jag hade varit hemma från avgiftningen i en vecka precis och hållt mig från alla droger. Tills jag gjorde det misstaget att gå ut på krogen. Jag gick dit med en vän som var helt anti-droger och väl där inne stöter jag på några flummare. Jag blev erbjuden benzo i rökrummet helt öppet framför min vän och jag tackade ja och tog tabletten i handen. Min kompis slet ifrån mig den och gav tillbaks den till han jag fick den ifrån. Jag sa till henne att jag skojade och inte alls tänkte ta den. När hon sedan vände ryggen till sökte jag ögonkontakt med honom och fick den diskret i handen. Jag låtsades att jag hostade jag svalde tabletten. Drogfriheten förstörd.



Sommaren 2007. Ligger i sängen på psykavdelningen i gävle. Jag åkte in 4 (?) gånger på psyk den sommaren. När jag inte hade droger så kollapsade jag och blev så fylld av ångest att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag hade av någon underlig anledning lyckats få xanor på recept (!!!!) så jag var ordinerad det, psykosmedicinen zyprexa och stilnoct till natten. Jag satt mest inne på rökrummet när jag var där. Det stank apa på hela avdelningen och min bacillskräck och vägran om att äta andras mat visade sitt rätta jag där. Jag hatar och hatade psyk.



En kväll innan jag skulle jobba. Smällde i mig en tramadolkarta.



Så här förvirrad såg jag ut när jag kom hem.

En låt som gick runt och betydde speciellt mycket under denna tid var denna, den samanfattade allt, tyckte L och jag. Det var vi.







Hösten 2007. Här hade jag snöat in i subutex som blev min huvuddrog. Jag hade alltid en liten redline påse med ett rakblad, sugrör och sub8:a i strumpan; vart jag än var! Jag hade till och med mig eländet när jag praktiserade på dagis. När jag var på praktiken en dag hade jag lagt påsen i en ficka på magen och en av barnen knöt sin hand runt den utanpå tröjan och frågade "Sophie vad är det där förnått?" Vad skulle jag säga? "Jo Mario, det är knark".
Sub var det jag älskade mest av alla droger. Dels för att jag älskade att ligga och nodda (att halvsova påverkad, att inte veta om man är vaken eller om man sover) ögonen åkte ihop hela tiden, jag kunde nodda när jag satt framför datorn, när jag var i skolan och när jag skulle byta om inför breakdancen och dels för att jag älskade känslan jag fick i kroppen. Det var som ett slags skydd. Tänk dig att du sveper över dig ett täcke av orgasmkänslor över HELA kroppen och går med den känslan konstant. Det var så jävla skönt, så jävla njutningsfullt.
Sub gav en fruktansvärd klåda och en tendens av att alltid få mig att spy. (Inte bara mig utan även många andra som går på sub) Jag tyckte det var mysigt. Det hörde liksom till att klia mig på armen i noddläge och sedan springa till toaletten för att fontänspy. Det var helt okej, nästan mer än okej. För jag visste ju att ruset skulle ge en extra skön vändning är jag hade kalvat klart. INTA NODDNING!



Sista april 2007. Vi satt i en lägenhet från 10 på morgonen till 01 på natten. Vi skulle egentligen ut och fira sista april och vi var på väg ut hela jävla tiden i huvudet men rent fysiskt så satt vi kvar på exakt samma plats i soffan hela dagen. Vi babblade om allt möjligt och delade upp amfetaminet i olika doser och bombade (=lägga tjacket i toalettpapper/rizzlapapper och svälja). Såna här intensiva ögon fick jag.



Ledsen och förvirrad. Jag vet inte när bilden är tagen.



Min födelsedag 2007. Jag var hög på subutex även då. Hade bara någon dag innan tagit min första sub-tur.



Sensommar 2007. Vi satt jämt på min balkong och rökte. Jag förstår inte hur vi vågade.. Det måste ha luktat!!



Någon dag innan julafton 2007. Jag krossade roppar mellan två skedar och rökte upp i folie genom en sönderplockad penna. Jag orkade inte vänta på tiden det skulle ta för ropparna att börja kicka genom att svälja, så jag rökte istället; allt för att få ruset så snabbt som möjligt.



Fastnade i en soffa en hel natt. Pratade som gud vet vad. När jag och E lämnade lägenheten på morgonen och skulle cykla hem så var det snö ute, vi vart vääääldigt förvirrade. Hade vi fått tvåmannapsykos och fått för oss att det var snö ute? Hade vi varit i lägenheten i flera veckor? Vad FAN hade hänt egentligen?
Vi cyklade hem till mig, tog mer tjack och samma morgon fick jag reda på att en vän som jag träffade på avgiftningen dött av en överdos. Jag grät konstant i tre timmar.



Slitztidning, sub + sugrör = tummen upp.. (hm..)



Här började dom två sista helvetesveckorna innan jag blev drogfri.



Jag fick Kråkan av en kille som vi hängde hos. Det var en riktig pundarlya och vi bar hem henne i en kartong halv tre på natten. Där hade jag även fått i mig 1,5 gram tramadolpulver som började kicka in. Överdos.



Jag kunde inte hålla ögonen öppna, var helt lost.



Jag tänkte att jag aldrig skulle visa denna bild för någon. Men jag ångrade mig. Ser ni vilket jävla pundaräckel jag var? Kolla det flottiga håret! USH.



Tramadol, rohypnol och heroin sätter sina spår, som ni kan se. Detta var den 2:a eller 3:e februari 2008 och den 5:e februari hade jag min första dag som drogfri. Idag har jag varit ren sen dess. Detta tack vare Kråkan, min familj och min älskade kusin. Utan er hade detta, kanske inte varit omöjligt; men väldigt, väldigt svårt!


Jag älskar er! Tack för att ni har trott på mig.