Jag blir så trött.

Dagen startade 06.45 utan att jag egentligen behövde gå upp, men som den trogen Vakna med the voice tittare jag är så ställde jag klockan och tittade.

Sedan ringde en psykolog från psyk och vände upp och ner på mitt huvud. Ni kanske minns att jag har skrivit i min blogg om min Aspergerutredning samt min KBT-behandling? Min läkare sa för 1½ månad sedan att jag stod på 1-3 plats i kön och att allt skulle dras igång nu i vår. Psykologen som ringde idag gav mig INTE samma glada besked. Jag får vänta minst 3 månader på att få komma på en bedömmning, och angående utredningen så förstod hon inte hur min läkare hade kunnat sagt så till mig, för vad psykologen kunde se så stod jag INTE långt fram i kön. Jag började skälla ut henne, berättade hur jävla förbannad jag var på deras sätt att aldrig höra av sig, att dom aldrig tycka kunns kommunicera med varandra där på psyk, jag började gråta och skällde ut henne ännu mer. Minns inte så väl vad jag sa, när jag blir så där förbannad så svartnar det för ögonen och munnen lever sitt egna liv med orden. Jag kan säga vad fan som helst och skiter fullkomligt i konsekvenserna av det.

Samtalet avslutades väl med att hon skulle försöka se om jag kunde få en samtalskontakt tills vidare. Då sa jag med bestämd ton att om jag inte ens får en jävla samtalskontakt så tänker jag flytta till Norrland och skita i den här jävla piss psykiatrin i Sandviken. HEJMÄRE!

(Jag tog en rejäl WoW runda efter mitt utbrott och duschade efter det, nu sitter jag i soffan och väntar på att Tommi ska göra klart pastasalladen så att vi kan äta, sedan ska jag Tommi Mia och Roger åka hem till mamma och pappa för att grilla, dricka jordgubbsvin och ha trevligt. Senare ska vi sikta på att gå på krogen och dansa. Ska försöka att förtränga morgonens samtal och fokusera på det roliga)

Ny bloggdesign och en tavla på gång

Tänka sig att det gick att mobilblogga! Tommi kan intyga om hur förbenad jag har varit över det där förbannade skiten som har jävlats med mig. Men nu när jag har nytt nummer så fungerar det! HEJA.

Har nyss gjort ett pärlplattshalsband till Josfine i klassen och strax ska jag börja måla på en ny Jimi Hendrix tavla, den kommer se ut som den här som jag tidigare har gjort, fast mindre:



Sååå, om någon är intresserad av att köpa en riktigt snygg Jimi Hendrixtavla så säg till:) Ni kan till och med få bestämma bakgrundsfärgen, snällt va?


Vila i frid Kevin Zaar.

Nu ska vi se om det går att mobilblogga? G...

Nu ska vi se om det går att mobilblogga? Gör det inte det så dränker jag mig i kanalen, tur att jag bara har några meter dit


Att alltid komma med bortförklaringar

Jag hatar det här.

Skrev till min lärare att jag har ett möte med mitt boendestöd idag och kan därför inte komma till skolan. Jag har inget jävla möte men vad fan ska jag säga då? Sanningen? Att jag har en spärr i mitt huvud som gör att jag inte kan gå till skolan ibland, pga dåligt humör, trötthet och den där känslan om att det ska kännas rätt. Nej tack, jag hittar hellre på bortförklaringar. Men det är så himla jobbigt! Idag känns det som att alla kroppsdelar sitter på fel ställen. Jag ville så gärna gå till skolan idag för jag blev nöjd över texten som jag skrev, jag ville ha respons och höra vad alla tyckte! Men nu är det som det är, läraren svarade i sms:et att det var synd att jag inte kom för jag hade så bra texter denna vecka.

NåJA.

Spelar WoW tills jag får tillbaks alla kroppsdelar?

Skeppohoj

Godmorgon!

Jag var för trött för att se på Vakna med the voice imorse, men jag klev upp klockan nio så jag känner mig ganska nöjd ändå. Klockan tolv kommer Sanna hit, vi ska äntligen ordna min garderob. Ni vill INTE se hur det ser ut där inne. Allt är slängt i en STOR HÖG blandad med smuts och ren tvätt. Jag vet varken ut eller in när jag väljer kläder.

Tommi och jag har döpt den nya malen till STOR LUNSEN. Det du kusin Mathilda!

Jag har uppmuntrat Tommi till att plugga till musiklärare för grund/högskola, han verkar nappa på idén. Tänk om han skulle utbilda sig till det och få ett jobb på en skola, han skulle bli så omtyckt!!!

I helgen har jag bekantat mig mer med Carl Haag och Ellen (mina karaktärer i novellen som jag skriver) Det känns som att dom är på väg åt rätt håll. Det dryga är att jag kan sitta med ett litet stycke i flera timmar och vrida och vända på orden, det går så trögt ibland. Jag kan inte gå vidare i texten om det inte känns rätt. Det där "tänk inte, skriv bara" fungerar inte på mig då jag tvingas göra stopp vid var och vart annat ord för att böja och ändra.

Igår gick jag och Tommi till OK och pumpande min rosa cykel. Nu är den redo för nya äventyr på asfalten! Snyggare glidarhoj får ni leta efter. Bara att det är en "rosa, äkta amsterdamcykel" säger väl allt?

Känner mig glad över att jag inte går på grundskola/högstadie längre, för då hade jag väl tvingats städa på skolgården idag? Det verkar vara någon städardag idag och jag ser mig själv i huvudet på den där skolgården, irriterad och svettig och myror i kroppen, kläder som skaver när man böjer sig ner för att ta upp skräp på marken. NEJ FY FAN så drygt!

Nu ska ni få se hur man
1. Spelar WoW med stil
2. Cyklar med stil




Nyvaken Sophie



Nyvaken och på plats i Järna hos systra mi.
Huvudvärken är såklart vid min sida. DEN JÄVLA JÄVELN.

Snart gör jag det!



Alltså vad fan, är jag den enda i hela världen som vill utmana ödet och se hur långt man kommer med topsen när man petar sig i örat? Jag vill köra in den hela jävla vägen!! Men då har man ju tydligen ihjäl trummhinnan.
Det är i alla fall en jävligt spännande och vågad tvångstanke jag går och bär på..

Idag har jag varit hemma från skolan, huvudvärken satt fortfarande i när jag vaknade. Ringde till hälsocentralen igen och imorgon bitti ska jag få komma dit och ta blodprover. Kusin Mathilda är såklart bäst i världen och skjutsar mig dit <3

Jag, mamma och pappa åker till Petra imorgon på eftermiddagen, vi blir kvar hela helgen. Jag längtar efter bebismagen och min kära syster.





Huvudvärken

Jag var hos läkaren igår angående min huvudvärk som jag har haft VARJE dag i fyra månader nu. Det var en osäker AT-läkare som jag fick träffa. Hon tittade vilka biverkningarna var på Concertan som jag äter och sa att  "Hjärnhinneinflammation finns som biverkning och det kan ge huvudvärk" inget mer om det. Utan sedan gjorde hon en undersökning, testade mina reflexer osv. Hon tog blodtrycket vilket fortfarande var lågt. Jag berättade för henne om mitt låga blodtryck och att min läkare på psyk tyckte att jag skulle ta blodprov för att se om jag hade blodbrist eller vad det nu var.. Men jag fick inte göra några prover alls. Det hon kom fram till var att det var spänningshuvudvärk. Jag fick ett visitkort till en sjukgymnast. Som vanligt försöker läkarna sopa bort alla patienter så snabbt som möjligt, skicka vidare till andra ställen.. Bli av med skiten.
Jag kan hålla med om att det nog kan vara spänningshuvudvärk till viss del. Jag spänner mig varje dag för att orka koncentrera mig, vilket även gör att jag spänner mina käkar..  MEN jag hade gärna sett att hon hade gjort något blodprov på mig, för jag tror att det är något annat. Brist på något? Migrän? Den där hjärnhinneinflammationen som hon inte ens nämnde igen? Jag vet inte, men det gör så jävla ont. När jag reser mig eller sätter mig gör det extra ont, på vänstra sidan av huvudet..

Jag ska gå till en privat läkare.


En jättebebis

Jag har haft sprängande huvudvärk hela dagen. Skulle försöka göra en inbakad fläta i luggen nu på kvällen, det slutade i tårar och i en rasande ilska. Det hade varit så jävla bra om man kunde byta hår/lår/ögonbryn och sånt där precis så som man byter kläder.

Idag slutade jag med mina p-ringar, det är väl därifrån min huvudvärk och viktökning kommer ifrån.
1.2.3 NU SVÄLTER JAG.


Om asperger

Imorse vaknade jag av att Molle satt på sängkanten och ville att jag skulle gå upp..



Har pratat endel om min aspergerutredning idag med mamma och Marita. Min magkänsla säger att jag kommer få den diagnosen, fast en ganska svag sådan. Det är så mycket som stämmer in, från när jag var liten och nu i vardagen: Mina specialintressen, fobi för att tvätta händerna, svårt att läsa av människor, fobi för fryst mat, svårt för närhet, kan inte sova borta förutom hos mamma och syster, förstår oftast inte ironi, jag kan störa mig så enormt på saker som andra inte alls bryr sig om eller hör, tex att det piper ur näsan på någon när dom andas, att någon smaskar när dom pratar, att någon gör något speciellt sätt.. kanske sätter sig för nära mig eller pillar på något så att det låter och stör...Jag har svårt för olika klädkvalitéer och alla kläder jag äger måste sitta på ett speciellt sätt, när jag var liten hatade jag att klä på mig overaller, galonbyxor, stövlar och vantar för när man drog på sig det korvade sig allt under så som tröjor och byxorna drogs upp det var och är det värsta jag vet. Det känns som att jag dör mentalt, likaså när jag har duschat, det är en procedur som tar kol på mig. Jag skulle kunna rabbla symptomer och beteenden i evigheter, men mycket håller jag för mig själv för att inte verka FÖR dum i huvudet.


Och ibland kan jag tänka "varför ska jag lägga ner energi på allt detta när jag ändå ska dö? när ändå ALLA ska dö?" och då blir jag så förbannad och ledsen. Vill bara spotta någon människa i ansiktet.

Könstigt

Det är så mycket som jag går och funderar över men just nu så är det på 2 saker.

1. Jag måste hitta på något finare/spexigare/fränare/sötare namn till "boendestöd", det blir så tråkigt att skriva det ordet hela tiden, boendestöd, boendestöd.. Blä! Vad ska jag hitta på för ord?
2. Jag måste få tag på en vit mask, alltså ingen krälande mask utan en maskeradmask, en vit, sån där som mimare har ni vet.

Orkar inte skriva något mer just nu. Tar en snabb update innan jag säger adjö: Jag är hos mamma, har mens, nytt korsord och kalla fötter. Mår helt okej, har snart den färgen på håret som jag vill ha (vitt) och jag har varit i skrivandes värld hela kvällen. Jag skriver om en mycket sjuk läkare vid namn Carl Haag, han är inte att leka med, så....PASSARÄJ!!!!

Godnatt.

Nu piper det konstigt i huset också.
Helvede


Tur



Mitt nya boendestöd är så bra så jag känner för att gråta av glädje. Hon är verkligen världens bästa och det här känns som en stor vändning. Idag har jag fått hjälp med mitt skolprojekt, jag har kommit en lång bit på vägen tack vare att hon tar sig tid och låter ingenting stressa på mina tankar, hon tar tag i mina idéer och pushar på. Vi skulle egentligen ha fixat med min garderob också men vi pratade i en timme när hon kom sedan var det skolprojektet som stod högst upp på listan så garderoben får vänta ett litet tag.

När hon gick sa hon "Hejdårå gotjejen"

Min kära syster kommer få barn när som helst och det betyder att jag snart blir moster. Det känns så spännande så jag snart kissar på mig. Barnet kommer bli världens sötaste med drag från min systers koreanska utseende och Anders svenska. (För er som inte vet så vet ni nu, min syster är adopterad från Sydkorea) Jag längtar så hemskt, beräknat datum för födelsen är 27:e maj, 4 dagar innan jag fyller 22.

Såg nyss på blocket att en tvåa på promenaden har dykt upp igen, imorgon ska vi ringa för att fråga om en visning. Håll tummarna för oss nu. Vi behöver lite tur.

Det känns bra inuti nu.


I min rosa värld



Titta vad jag fick med posten idag! En supersöt liten rosa nattlampa, rosa hörlurar och skydd till iphonen. Kan ju inte bli bättre!

Undrar..

Kvällens funderingar med makaroner i käften:

Varför har dom inga rullband vid kassan på LIDL?
Varför har dom inga handtag på pösarna i USA?

Förslag?

Kära älskade ni. Jag behöver er hjälp. Skulle ni snälla orka ta någon minut av ert liv till att läsa min text här nedan? Och sedan komma med någon ynka idée till vad jag skulle kunna utveckla texten till? Jag vill göra en novell av den. Vad tror ni? VARFÖR sitter Lisa i jordkällaren och äter råttor? VAD har hänt? VEM är hon? Jag skulle bli så tacksam om jag fick några förslag, om så bara ett enda.. Jag ser inte detta som fusk, mer som en inspiration och hjälp på vägen av er.. hoppas ni också tänker så.



Tjäran

       Smutsen kom in så. Genom munnen. Nu sipprar det och bildas salivbubblor mellan tänderna när Lisa snabbt suger i sig resterna. Tungan som är täckt av rostfärgad beläggning slickar i sig den brunröda kroppsvätskan. Den ligger blandad med hudbitar i mungiporna och på den vänstra kinden. Dregglet blänker och speglar rummets jordiga väggar. Vissa hudbitar är inlindade i tunna hinnor som glider som på såpa i munnen. Det kittlar när de stryker förbi och träffar henne i gommen. Sörjan tränger sig ner i strupen, pressar sig förbi annat slem och hittar tomma vägar att rinna i. När hon sväljer bildas långa sega strängar av slemmet som fastnar i halsen och täpper igen näsgången.
       Lisa får svårt att andas. Magen kniper ihop i kraftiga kramper som om kroppen gör sig redo för att kräkas. Hennes främre fotsulor och tår balanserar kroppen där hon sitter på huk med brett särade ben, precis som ett odjur. Det blonda långa flickhåret hänger i smala stripor och ligger svettigt utspritt över pannan. Mellan några strån i luggen lyser två klarblåa ögon.
         Hon öppnar munnen. Spasmerna i magen fortsätter medan hennes spretiga stela fingrar letar sig upp mot hårfästet. Med ett hårt och bestämt grepp sliter hon loss två hårtussar, en i varje hand, sen kommer skriket. Ett vasst, ilande ljud som sjunger ut sitt vansinne i ett enfaldigt tonläge. Lisa rör sig inte. Händerna har låst sig i en skrämmande position runt hennes huvud och det avslitna håret har nu fallit ner på golvet. Skriket övergår till ett harklande och spottande läte. Hennes ansikte färgas blått och hon skakar okontrollerat.
       Ur munnen gurglar hon ut gamla råttrester. Den vita skummande saliven gör det svårt att urskilja kadavren som kommer upp. Det dryper av äckel ner på golvet som sprider en stor pöl över hennes hårtussar. I ryckiga rörelser förflyttar hon sin högra hand och pressar ner den mot den orangea hinken som om hon kände smärta, men hon Det gick som på autoHon är glad hela tiden. Allra helst när kväljningarna drar med sig små benbitar upp från magsäcken. Hon låter bitarna stanna kvar i munnen, leker med tungan tills dom placerar sig mellan tänderna. Det knastrar när hon tuggar och hennes ansiktsuttryck blir lyckligare för varje knaster. Kroppen sjunker ihop under små intervaller som om någon tömt henne på luft, sen tittar hon med rådjurslugna ögon på de små avbitna stråna som simmar omkring där nere, i pölen av lik och smuts. Ögonen himlar av njutning, hennes andetag är trötta och trots den utsmetade rostsörjan syns hennes smilgropar.
       Dörren till jordkällaren öppnar sig med ett högt gnissel. Ner från stentrappan kommer psykets överläkare. Han har ena handen i samma ficka som en bläckpenna sticker upp ur. Hon sitter kvar i samma djurliknande position och gräver ut det som finns kvar i munnen med tungan, spottar ut det försiktigt i sänkan mellan tummen och pekfingret i den knutna handen. Sen drar hon av kletet mot det mjuka rosa tyget. Hon gillar inte rosa.
”Det är älvor under sängen” säger hon och stirrar på sörjan med råttkadaver på golvet.
”Vad fint, det är väl fint” han ler nästan när han säger det. Hans ögon är tunga, lite röda.
”Nej. Varför är du så trött pappa?” hon ser rakt mot honom nu, med frågande stirrig blick.
”Det är ingenting där, jag har ju kollat Lisa.” Han svarar snabbt och orden kommer tätt efter varandra. Lisa vet att pappa är för grov för att se dom, han förstår inte deras sätt när han har den vita rocken på sig.
       Läkaren sträcker sin hand efter Lisas men hon kan inte släppa taget om hinken som hon krampaktigt håller i. Hon sträcker istället ut sin andra hand som är dränkt i dreggel och råttskinn. Läkaren tvekar inte utan tar ett bestämt grepp om hennes hand, sen halar han upp henne, men Lisas ben viker sig. Han sätter sig bredvid henne på golvet, känner lukten av en bitter och sötsur stank, men han bryr sig inte om det.
       ”Vart tog älvorna vägen Lisa?” läkarens röst är stabil och vänlig. Lisas fingrar drar ihop sig och hamnar i stela spretiga positioner igen. Hennes röst skakar och varierar mellan höga och låga vokaler.
       ”Ibland hördes de bara och nu när ljuset var tänt gömde de sig såklart. I skuggan längst in vid väggen”


Tejp över käften

Kanske inte världens bästa dag, kanske inte världens dåligaste heller, men väldigt mycket hjärnbrus och huvudvärksframkallande.

Projekt projekt projekt.. Alla i klassen vet vad dom ska göra på vårt slutprojekt. Vi skulle ha bestämt oss för det igår kl 21.00. Vi skulle ha bestämt oss idag. JAG skulle ha bestämt mig. Men jag har inte bestämt någonting. Det enda jag vet är att jag vill utveckla min äckeltext om råtttjejen men jag vet inte alls hur. Jag har så jävla svårt för att påbörja någonting. I skolan fick jag tipset att bara börja och se vart det leder någonstans. Undrar bara hur FAN jag ska kunna börja när det är just den biten jag har svårt för?! Jag suddar bort allt som sades idag och tar hjälp av mitt boendestöd på torsdag istället, hon hade tydligen jobbat mycket med skriverier och med henne får jag i alla fall sitta i lugn och ro och prata och bolla idéer utan att känna mig dum. För så kände jag mig idag: dum och lat och oengagerad. Men jag är INTE det. Jag behöver en spark i arslet bara, en liten hjälp i början. Men sånt går inte att förklara..



 

Vi kommer bli utomjordingar för fan

Vaknade av att jag inte fick någon luft imorse samtidigt som jag tokgrinade. Drömde att jag skämde ut mig inför en hel klass, att jag grät och skrek till läraren att dom alla kunde få se ett läkarintyg på mina svårigheter, på min diagnos, att jag visst har riktiga problem! Det var ingen som tog mig på allvar.

Har tänkt jävligt mycket på människans utveckling dom senaste dagarna. Jag tror, och är nästan stupsäker på att vi människor kommer att se ut som och bete oss som utomjordingar om många många många år.Tänk efter själv, hur fan ser världen ut idag? Datorer datorer datorer, teknikprylar och vårt sociala nätverk är numer genom internet. Människan kommer vara så jävla lat och smart i framtiden så vi kommer inte behöva något annat förutom massa tekniska prylar. Vi kommer se ut som utomjordingar också, våra hjärnor blir smartare och smartare så dom kommer växa och bli skitstora, våra fingrar kommer bli längre och större pga att vi främst använder dom som redskap i vardagen, ryggen kommer bli krökt eftersom vi blir mer och mer stillasittandes. Jag tror inte att vi kommer ha något speciellt socialt nätverk i framtiden, tror inte att vi kommer äta fast föda heller, människan kommer att bli så "smart" att det räcker med ett piller. Klart som fan att vi kommer bo i rymdskepp eftersom generationerna innan (dvs VI) har förstört hela jävla jorden genom allt skit vi gör idag.
Har jag en psykos? Nej! Jag tror starkt på det här.

Över till någonting helt annat. Idag var äntligen mitt nya boendestöd här; Sanna. Hon ringde tidigare i veckan och ursäktade sig angående i måndags, det var inte hennes fel att ingen hade hört av sig utan det var Navets plikt att ringa och berätta när någon är sjuk så jag godtog den ursäkten och la min ilska på övriga på Navet.
Sanna var världens bästa. Det var lugn och ro i hela henne; precis vad jag behöver. Hon har mer struktur och ordning i sig än vad Marita har. Det känns så bra att jag har fått Sanna. Hon tar tag i saker, kommer med egna idéer, säger vad hon tycker och bollar idéer. Nu har jag boendestöd två gånger i veckan. Den ena gången kommer det bli handling och planering av mat, den andra gången kommer det bli övriga saker så som garderob, sortering, papper osv osv.. Det här känns super!!

Dammsugargubben var här idag, eller dammsugarkillen kanske jag ska säga för han var i min ålder. Fy fan! Jag orkar inte säga någonting annat än det. Efter hans demonstration och allt äckel jag har sett från den kommer jag att städa ihjäl mig. Kommer gå in i en vägg, och det... det mina vänner... kommer smälla rejält!!

Ni hittar mig på psyket.

Godnatt alla!

Inpräntat

Känns så fel ibland, som att min själ inte passar till den här kroppen, att ingenting hör ihop, alls. Att allt är en såsig röra av tankar, kroppsdelar, känslor och hårstrån som inte hör hemma hos mig. Undrar ibland om jag är ett experiment. Jag kanske är hundra olika personer. Det skulle förklara en hel del i så fall.
Ingen förstår mig som vanligt, eller vad jag menar, jag förstår inte själv.

Mitt hår är i alla fall blondt nu, fast väldigt gult samtidigt. Tror jag ska färga det knallrött, orkar inte vänta på att bli platina, det verkar ju inte gå ändå. Visst är jag dryg? Så jävla dryg! Så jävla onöjd med allt. Det är som att en stor fet spärr åker ner i mitt huvud och gör om alla rätt till fel.

Tur att Tommi står ut med mig.

Himmelen har fått en till ängel.

Vi skulle ju skriva en bok tillsammans DT. Vi hade satt titeln till och med: "Vad är sova?" Jag tror att du har svaret över hela boken nu och jag hoppas att den handlar om lugn och frihet.

Sov så gott nu Fredrik, ta hand om Weiko och Ago.

Vila i frid.


Supernintendot

Jag har förresten fått fart på mitt gamla supernintendo så nu plöjer jag Yoshis Island, precis som när jag var liten då jag och Mathilda spelade. Eller rättaresagt, Jag spelade och Mathilda sa vad jag skulle göra. Vi var världens bästa team.

På söndag kommer dammsugargubben förresten, Mathilda!

Ingen dag

Det känns som att jag är i ett fack mellan förvirring och någonting stort. Det har varit en konstig dag. Det har inte kännts som en riktig dag. Dagen idag har inte haft någon känsla, ingen färg, ingen betydelse eller anledning.
Den har varit skum.

Jag längtar tills jag vaknar imorgon, hoppas att det är en riktig dag då.

Ps. Jag saknar mamma. Ds


Nykter, hög, full och dum.

Jag gick ut med Mia på Kharma igår, det var trevligt! Drack RedBull & Vodka och någon laktrisshots. Blev rätt packad, speciellt när jag kom hem. Sist jag var på krogen var på Halloween och jag har inte varit ordentligt full sen min student. Nu vet jag verkligen varför jag aldrig dricker: jag blir så jävla knarksugen och jag hatar bakfyllan. Fortsätter nog mitt nyktra liv, men det var förbannat roligt att fnittra och sluddra så där berusat igen.

Inne på Kharma fick jag flashbacks från tiden då jag jobbade där; var vimmelbildsfotograf och knarkade samtidigt som ett as. Drog linor på toaletterna, slog en stackars tjej i skallen med vita knytnävar bara för att jag tyckte att hon stod i vägen, jag spydde, vinglade yrade och härjade på, la ut suddiga bilder på sidan där bilderna skulle upp, ibland blev dom blå pga fel inställning och för yrt huvud.... Jag förstår verkligen inte hur jag fick behålla jobbet. Att inte någon reagerade på mitt beteende??

Nåja.

Piss boendestöd

Jaha, inget nytt boendestöd. Hon är 25 minuter försenad nu och har inte ens ringt. Blir så jävla trött på det här. Så JÄVLA TRÖTT. Ska smutskasta Sandvikens boendestöd om jag inte får en riktigt bra jävla förklaring till varför hon inte kom/hörde av sig. Det är inte första gången jag är med om sånt här.

Hade jag vetat detta innan så hade jag planerat om dagen helt och följt med Tommi till sjukhuset osv. Nä fy vad irriterad jag blir. Fy fan.

Inget liv utan Concerta




Jag lovar er: om jag av någon anledning inte skulle få äta concerta mer så skulle jag ta mitt liv.
Jag ser ingen framtid utan denna medicin. Jag kan inte leva utan concerta.

För en timme sedan var jag irriterad, trött, noll motivation till något (förutom att klia mig på näsan typ) hade inga känslor i kroppen alls förutom en stark tung trötthet, att solen lyste spelade ingen roll. Så jag gick snabbt upp och tog min dagliga dos; 54 + 18 mg concerta + 40 mg Inderal. Och här sitter jag nu påklädd, sminkad, glad, jag orkar göra nästan vad fan som helst nu. Jag är inte längre döda arga zombie-Sophie som jag var för en timme sedan: Jag orkar leva nu. Jag orkar ta itu med dagen och jag har fått tålamod, motivation och en spark i baken tack vare concertan. Det känns jävligt pissigt att behöva äta medicin varenda dag för att bli som en människa, jag blir så trött på mig själv ibland så jag bara vill riva bort allt skinn på kroppen, för jag vill också kunna fungera som nästan ALLA ANDRA GÖR. Jag vill kunna göra så mycket, men jag blir så begränsad med denna helvetes diagnos (som egentligen har väldigt bra sidor också, så som kreativitet, envishet osv osv)

Jag hoppas att KBT;n kan hjälpa mig. För trots concertan har jag en miljon bitar kvar att jobba med. Concertan hjälper till viss del, men tar verkligen inte bort alla problem.


Nytt boendestöd och korsordsklar för den här gången

Jag känner verkligen på mig att när jag har fått min vita hårfärg och haft det ett tag så kommer det trilla in rosa slingor i håret, bara så där ändå: magi liksom!

Jag bara vet det.

och det kommer bli snyggt.


Ska ni veta något kul då? Jag har äntligen löst hela jävla Tävla och Vinn korsordstidningen. Ska skicka in mina svar imorgon och blir inte jag en av de 80 personerna som vinner någonting så får jag väl förfan lösa resten av tidningarna som kommer tills jag vinner!

Ni har att göra med ett proffs inom korsordslösning!

Imorgon kommer mitt nya boendestöd Sanna hem till mig eftersom jag har rätt till att ha 4 timmar i veckan (så som det ser ut nu har jag och Marita bara 2 timmar) Så imorgon ska jag och Sanna träffas för första gången och jag känner mig nervös. Jag hoppas att det stämmer mellan oss, hatar när det känns fel. För det måste stämma med ett boedestöd för mig, jag släpper inte in vem som helst och låter denne rota runt i väldigt personliga saker i både hem och huvud..

Efter Sanna kommer Marita och det blir städning gardinbyte (strykning??) och sortering av garderob. 

Ska sova nu. Kommer tydligen en dammsugarförsäljare hem till mig och Tommi någon dag och visar vilket jävla skit vi har i hemmet också (haha). Jag som redan lider av städmani kommer väl gå in i en vägg när jag får se hur mycket äckelpäckel kvalsterkryp och mördarbaciller vi dras med om dagarna. Uh.. Det är tydligen någon superdammsugare som kostar VAD VAR DET 37 LAX? HAHA. Tror iiiinte vi ska köpa den men demonstrera kan gubbstrutten absolut få göra! Varsågod.


Boktips

Jag sitter på så jävla många bra böcker som jag vill dela med mig av. Så härmed börjar Sophies boktips, bra va?

Det är så svårt att säga vilken bok som är min absolut favoritbok, för jag har så många som är det. Men jag kan säga att denna bok är bland mina absoluta favoritböcker, Kårnulf was here:



Författaren till denna fantastiska bok heter Josefine Adolfsson. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den. Jag har varvat den så många gånger och för varje gång blir jag mer och mer fängslad. Den handlar om Två tjejer som knarkar under sin uppväxt kort och gott. Den är skriven på ett riktigt finurligt sätt och på endel sidor är det ritat med penna vilket gör boken så himla egen. Jag tror att jag gillar Kårnulf was here så mycket eftersom jag känner igen allt dom skriver om, olika tablettsorter, rus, händelser osv, jag kan relatera till den helt enkelt. Detta är en bok som jag rekommenderar starkt så spring iväg till bokia/bibblan nu!! Schas!!!!!!!!!


Den andra, bland mina absoluta favoritböcker är Mr Tourettes och jag:



Alltså, vilken stjärna han är Pelle Sandstrak. Första gången jag fick veta vem han var var på psykmässan i Gävle i höstas. Han hade föreläsning om sitt liv med tourettes. Aldrig har jag upplevt en människa så positiv och glad till livet som han, trots allt han har varit med om. Han har vänt hela livet till någonting bra och löser alla svåra situationer.
Mr Tourettes och jag är en självbiografisk bok som handlar om den norska underbara killen Pelle. Den handlar om hans uppväxt, hur det var att (utan att han eller någon annan visste) leva med tourettes och långa ritualer och tvångstankar. Han skriver på ett så himla komiskt sätt så man skrattar sig igenom boken trots att han berättar om väldigt tunga saker, som att han var tvungen att bajsa i plastpåsar och hänga upp på krokar i vardagsrummet eftersom det skulle ta för lång tid med ritualerna att ta sig in till toaletten (många många timmar).
Får ni tillfälle att gå på hans föreläsningar så gör det, ni kommer inte att ångra er! Och läs boken för guds skull!


Jag återkommer med fler böcker sen:) Tack och hej

Uppsatsen

Har glömt att berätta det här:

För ett år sedan var det en tjej på attention ( en sida för funktionshindrade så som adhd/add/asperger/tourettes...) som ville komma i kontakt med någon inför en intervju om ADHD/ADD i skolåren då hon skulle göra ett examensarbete om det. Jag skrev ett mail till henne och berättade lite om mig själv sedan fick hon mitt nummer och ringde upp, hon intervjuade mig i en halvtimme och som tack fick jag en biobiljett.

Förra veckan fick jag ett mail från henne där hon skrev att uppsatsen äntligen var klar och att jag hette "Karin" i den. Arbetet var på 37 sidor och riktigt intressant läsning:) Jag har inte orkat läst allt än, har bara skummat igenom det hon har skrivit om mig.

Annars har jag opererar stortån och fått benzo intravenöst hela natten, samt packat i hundra inför flytt till låst anstalt.
(Ja, det var drömmar)

Håret



Så här ser mitt påskgula hår ut just nu. OKEJ SNILLEN, VAD SKA JAG GÖRA HÄRNÄST FÖR ATT FÅ DET PLATINABLOND? FÄRGA SAMMA EN GÅNG TILL????

Jag har världens roligaste och bästa pojkvän

Jag är påskgul i håret och håller på att bli blond. Kristian min fina lilla bögvän skulle slinga håret på mig i torsdags men slinghättan var gjord av gummi och det gjorde så förbaskat ont när vi drog upp slingorna så jag tappade tålamodet och sa åt honom att lägga i färg i hela håret. Det blev en blondering på torsdagskvällen och en igår. Håret är inte så slitet alls faktiskt. Men jag borde vänta någon dag på nästa färgning. Det behövs nog en gång till sen är jag blond! I Hårbotten är jag kritvit men resten är som sagt påskgult. Jag vet att jag borde ha slingat håret men heter man Sophie Magnusson så är det svårt att hålla fokus och vänta (hatar det ordet, känns hemskt i munnen)

Åh! Haha, Tommi min älskling har gjort världens roligaste påskäggsjakt! Han skrev rim och jag fick springa omkring i lägenheten och leta efter lappar osv medans han läste upp vad som sotd.








RSS 2.0