GRATTIS MAGNUS(SON)



Jag har fan aldrig vunnit något i hela mitt liv. Så nu jävlar tog jag tjuren vid hornen och vann två st tredagars biljetter till Get Away Rock Festival i Gävle och en kylväska med inbyggd mp3 spelare!
MEN jag hatar hårdrock ja (förutom Mötley Crüe) så Tommi och Danne fick biljetterna.

Visst är jag en snäll tjej?

Tävlingen gick förresten ut på att man skulle skriva hur man bäst kyler ner ölen på festival så jag skrev att amn köper sig en liten barnpool och fyller den med iskallt vatten och proppar den full med bärs, sen är det klartt!!

Midsommarbilder




























Stång

Ni borde känna mig vid det här laget. Så behöver jag ens tala om att jag har köpt en egen dansstång? Nä, jag trodde väl det. En tjej ringde imorse då jag la upp en annons på blocket och hon ville ha 2000 för sin stång som var en riktig x-pole och nästan helt oanvänd. Och eftersom jag har sålt lägenheten och har pengar över så var det inte mycket att tänka över. Dock var den inte roterande, men jag mailade läraren jag kommer ha i poledance i augusti och vi kommer ha statiska stänger även där. Är det så att jag vill ha en roterande framöver så säljer jag min på blocket, dom verkar gå åt som fan där.





Trodde förresten aldrig att jag skulle få så många igenkännande i mitt förra blogginlägg.

Nu ska jag fan bli lvl 15 med min druid så jag kan köra instance!

Något jag aldrig har berättat för er

Igår när mitt boendestöd var här så pratade vi om asperger. Vi satt i min soffa i minst en timme och bara babblade och det var SKÖNT. Jag behövde det där. Eftersom jag har haft min utredning och ska få besked om diagnos (eller inte diagnos) den 2:a Juli så bombade jag Marita med frågor då hennes dotter har asperger. Jag fick mycket bekräftat och mer förståelse inför vad asperger egentligen är. Saken är den att jag vet inte så mycket om den diagnosen. Jag vet bara att jag har en väldans massa drag från syndromet och evenuellt hela diagnosen.  

Hur som helst så kom vi in på det här med kroppskontakt. Jag har tittat igenom gamla videoband från när jag var liten (ca 4 år) och jag ser så klart och tydligt hur jag blir helt stel i kroppen när någon rör vid mig. Jag ser livrädd ut vissa gånger och när jag råkade stöta till pappas hand vid ett tillfälle så såg jag skamsen och chockad ut. Det gör ONT i min kropp vid viss kroppsberöring. Det kittlas och känns rent ut sagt obehagligt. Och det är så fruktansvärt jävla jobbigt. Detta är något jag hatar mest med mig själv för det ställer till med så många missförstånd. När tex Tommi smeker min hud och drar sina fingrar längst armen eller låret så får jag oftast panik eftersom det kittlas och känns konstigt. Men om han istället håller ett fast grepp och rör hårt då går det jätte bra. Men dom där små lätta rörelserna är grymt svåra att hantera. Det spelar ingen roll om det är Tommi, mamma eller Mathilda som tar i mig; det känns lika alla gånger.
Sitter jag tex i baksätet på en bil och har en annan person bredvid mig och nuddar den andres arm eller liknande så känns det hemskt. Då flyttar jag på kroppen och rätar till mig tills jag sitter med luften fri från personen bredvid. Och tro mig: det är inte människorna i sig som är problemet, det är INGET personligt. Min kropp får panik helt enkelt. Även om det är mamma som sitter brevid mig. Hud mot hud när jag sitter bredvid någon är oftast värst. Det går bättre när jag har kläder på mig. Då kan det faktiskt kännas helt okej. Min kusin Mathilda vet nog exakt hur jag är när det gäller det här; att känna saker mot kroppen. När vi var små och hon sov över hos mig så sov vi bredvid varandra i en 90 säng. Mathilda rörde pytte lite på hennes fötter varje gång när vi skulle sova och jag fick panik. Det kändes så hemskt i hela mig. Jag kunde inte tänka på någonting annat. Så vet ni vad jag alltid gjorde? Jag gick in till mamma och pappas sovrum och la mig mellan dom och sov. Mathilda fick ligga kvar i 90 sängen och röra hur mycket hon ville på sina fötter och jag tycker det känns jätte sorligt nu efteråt. Jag känner mig elak. Jag känner mig elak mot alla.

Det värsta är när någon RÖR på benen och samtidigt nuddar mig. tex skakar på benet MOT MIN HUD. Jag kan inte tänka mig något värre.

Ibland går det bra, det här med kroppskontakt. Ibland känns det lättare när Tommi smeker mig på armen men jag vill oftast att han gör det hårdare. Angående allt det här med kroppskontakten så sa Marita att hennes dotter var exakt likadan och att det här är en stor del av aspergerdiagnosen och att det sällan förekommer i ADD´n. Det kändes skönt att jag inte är helt ensam om att känna så här vansinnigt fel.

Jag är så rädd att bli lämnad. Jag vet inte hur Tommi pallar av att leva med mig. När jag läser igenom vad jag har skrivit så känner jag mig så sjuk i huvudet. Jag menar; det ska ju för fan inte göra ont i kroppen och kittla och kännas obehagligt när min käreste smeker mig på kroppen? Jag är 22 jävla år och vill njuta av livet, njuta av Tommi! Men jag kan inte hjälpa det här. Jag försöker hitta mina  egna sätt att klara av såna här saker på, vi försöker! Jag är nog mest rädd att jag ska bli lämnad. Missförstådd.

Och det här har jag aldrig berättat om riktigt för någon. Ska ställa mig i ett hörn och skämmas nu.

Bollarna i luften är INTE gulliga.

Jag kanske skulle försöka skriva ner alla mina påbörjade projekt som jag har haft och som jag sedan har avslutat lika fort? (Jag har tex köpt saker inför dessa projekt och sedan tappat orken och tålamodet och slutat, eller så har jag lagt ner massa pengar och börjat på kurserna och gått ca en gång för att sedan tappa lusten och motivationen helt och slutat) Det är så jävla mycket pengar mamma och pappa har lagt ner på min oroliga själ. Jag skäms. Men jag kan samtidigt inte hjälpa att jag är så här. Hela jag blir alldeles enkelriktad och ser bara det där projektet som jag har framför mig och ingenting annat. Jag ger mig inte förens jag får sätta tänderna i det. När jag väl får göra det så är oftast det roliga slut och jag letar ständigt efter nya projekt att stressa upp mig inför. Och det STÖR MIG att folk skrattar åt det här beteendet och tycker det är gulligt att jag är så impulsiv och påbörjar och avslutar alla mina projekt hela tiden. Ett meddelande till er: det är inte KUL! och det är inte GULLIGT! Det enda det är är: JOBBIGT och ENERGIKRÄVANDE. Jag blir ju fan helt slut i huvudet av att ha alla dessa bollar i luften. Medans andra skrattar och gullar åt mitt beteende så brinner mitt huvud upp av förvirring och orklöshet. Jag vet aldrig vad jag vill och jag blir aldrig nöjd. Finns det något botemedel för sånt? Isåfall, berätta för mig vad det är.


Detta är vad jag kommer på för tillfället:
Simmning
Ridning
Locking
Bugg
Streetdance
Pianospelning
Gitarrspelning
Rappa
(köpte en dyr mick och hann inte ens börja rappa innan jag tröttnade)
Växtplantering (köpt massvis med frön och även fått ett litet växthus i studentpresent)
Breakdance
Körsång
Aerobics
Simmning igen
Pärlandet
(yes jag har tappat glöden för det också, för längesedan egentligen)
Scrapbooking (Köpte ett stort kit med roliga pysselsaker inför mitt Albumprojekt men jag gjorde två sidor sen tröttnade jag)
Och alla dessa böcker, jag läser tusen böcker samtidigt, några kapitel i en bok sedan byter jag sedan ligger böckerna i någon månad och glöms bort för att sedan tas upp igen) Jag önskar att jag hade mer tålamod för böcker. Jag älskar att läsa!! Jag vill kunna läsa en åt gången och fullfölja den. Ibland går det, om det är en bok som jag verkligen har längtat efter och som fångar mig från det första ordet, då blir jag istället manisk och sträckläser boken tills den är slut)

Fyller på listan om jag kommer på något mer. Mamma vet säkert hundra saker till.

Jag hoppas att poledancen inte kommer bli ett sånt projekt som jag slutar med. För jag har aldrig känt mig så här taggad inför något. Och jag ska för tredje gången i mitt liv börja helt själv ,utan kompis. Jag tycker att jag är duktig.


Poledance kurs.

Glöm mitt förra inlägg.

Nu har jag anmält mig till en poledancekurs i Gävle som börjar den 5:e Augusti. Om jag är nervös? Ja tack. Men det kommer nog bli skit roligt!!!

Prova på poledance med mig?




Har jag någon spontan orädd läsare som vill följa med mig till Gävle och prova på poledance i augusti? Det står inte något datum på hemsidan ännu men jag ska maila och fråga. Det kostar i alla fall 200 kronor. Jag tror att antalet platser är begränsade så man måste höra av sig i tid och boka.

Vill man sedan gå nybörjarkurs på 8 gånger sedan så kostar det 1800 kronor. Jag är så sugen på detta, så säg mig: är det någon som vill med?;)

http://www.poleandfitnesstudio.se

Hjälp mig!

Jag vill mer än allt annat ha hem mina katter hit! MEN; Tommi är allergisk. Så nu vädjar jag till er mina läsare, snälla, snälla... vet ni någon supermedicin mot kattallergi förutom dom som är receptfria? Något receptbelagt eller liknande? Snälla.. om ni vet; skriv för tusan! Jag måste få hem Kråkan och Molle igen. Dom skulle trivas så himla bra här.

Frökusar

Godmorgon alla!

Jag är så jävla trött. Mitt boendestöd kommer klockan 10. Vi har bokat tvätttid idag så det är bara att försöka vakna till liv. Huvudvärken är i alla fall över och snart ska jag gå upp från soffan och käka frukost. Jag kör inte stenhårt på bara LCHF utan jag kör LCHF och GI. Alltså kommer jag äta fullkornsbröd (dom jag äter just nu heter frökusar hur roligt namn är inte det?!) ost och gurka. Till lunch blir det någon spännande LCHF rätt, falsk potatissallad och bacon kanske. Vi får se vad jag hittar på.


Målarböcker och gästrummet

Nu har vi fått ordning på gästrummet också. Fy fan vilka datanördar vi är, jag menar.. titta ba:



(Jag sitter såklart under Salad Fingers och Tommi under Bruce Lee (Självklart jag jag målat båda tavlorna själv *skryt*)



Min fina Mia har varit snäll och köpt en my little pony målarbok åt mig på hennes jobb också. Alltså, fatta vad roligt?! Jag kommer sitta och måla som bara en manisk Sophie kan!
Den i mitten är min:



Idag har jag ätit LCHF hela dagen! Broccoli, grönsaker och körv till lunch. Omelett med baconröra till kvällsmat. Jag har varit klen hela dagen, haft en konstant molande huvudvärk. MEN; det går över!


Min fantastiska header

Orginalet:


Min:






(Jag ska försöka fixa så att den kommer upp här på bloggen igen. Synd att den är så liten här, ni ser ju inte min härliga skådespelarmimik ordentligt)

Dagboksanteckningar från 2007


( 8 Januari 2007 kl: 17.15)

Akuten.

Hej jävla dag.. vart den konstigaste dagen på länge kan jag tala om..

Åkte nämnligen in på akuten från skolan, skolsyster skjutsade in mig, eftersom jag pillat i mig för mycket tabletter. Dom tömde 2 rör med blod på mig och gjorde EKG test med massa sladdar o konstiga grejjer på bröstet, ben och mage... Mår sjukt illa nu efteråt, har svaga minnen från hela dagen. Men jag har fått mig en tankeställare och tror att jag ska hålla mig borta från ALLT; tobak, alkohol, tjack, ladd, benzo, opiater. allt allt allt, bort med skiten.

pallar inte mer, ska ta tag i allt. boxning på onsdag, MED ELLER UTAN KOMPIS!!!!!

jag älskar min skolsyster, hon bjöd mig på varm choklad och macka när jag låg i vänterummet på sängen, hon höll mig i handen när dom tog tester på mig och det var hon som satt med mig i 3 timmar och struntade i sitt möte på skolan...

imorgon blir det snack med rektor och öppenvården, kommer jag få gå kvar på skolan? kommer jag det? det är de enda frågorna som snurrar runt i min skalle. vill inget annat än att gå kvar.....

har vart till läkaren idag också, fick bricanyl mot mina pipande luftrör, cipramil mot panikångesten och några andra tabletter för mina utslag...

( 10 Januari 2007 kl: 16.12)

Klara sig själv

Jag vill flytta, vart som helst, men helst Göteborg, Södertälje (eller annanstans i Sthlm), Lund eller ny lägenheten här i Sandviken. Måste börja om, måste komma bort. Men hey, förra gången jag försökte börja om, hur käpprätt åt helvete gick inte det dådå?

Jaja, möte igår med Rektor, Eva från öppenvården, Johanna från soc och min skolsköterska. Alla satt och stirrade på mig och jag skrattade hela tiden för jag var så jävla nervös, och det sa jag.. Men dom står på min sida, känns skönt att veta. Vad vi kom fram till var väl rätt mycket, att jag inte kan gå omkring och bära på det här själv. Att vi ska prata med mamma, berätta för henne att hennes dotter drogar, alltså. Men jag kan inte tillåta att hon blir så förstörd. Kan inte tillåta att hon ska gå och må dåligt, det kommer vara mitt fel allting.

Jag är väl äckligt bra på att ljuga, inför vänner familj och klasskompisar. Dubbelliv, hatar det här.

( 12 Januari 2007 Kl:17.02)

good day

hej fredag...

idag har jag legat och tittat på film med min vän L, lyssnade på hans hjärta. stackarn hade avtändning, jag ordnade kaffe åt honom och jag trivs så sjukt bra i hans närhet. han är den där lillebrorsan jag aldrig hade, den lillebror som jag är så himla överbeskyddande mot, vill alltid att han ska ha det bra.
ditt skratt är så himla lyckorus..

nu är det något fel på mig, jag har stora rödlila utslag över armarna, det här kan väl inte vara allergi? jag tror det är något annat..
eva på öppenvården säger att det är utslag pga att jag käkar benzo, att det är biverkingar från det...men jag vet inte, käkar iallafall tabletterna för utslagen och hoppas på att dom försvinner snart, för... jag kan fan inte ens sova för det klias så mycket..

(17 Januari 2007 kl:18.10)

mysmys

hohhohohoho, 300 mg tradolan i magen och jag är fjäderlätt, flyter på ytan och jävlar vad bra jag mår, ska gifta mig med opiater och benzo(L)

(18 Januarii 2007 kl:13.49)

pauser

upp och ner, som en fågel som inte hittar hem, precis så vilsen är jag. den landar på ett ställe för att den tror att kanske är det här jag hör hemma, men innerst inne vet fågeln att det är inte alls där som den hör hemma, så den fortsätter, men alltid är det pauser emellanåt, och det är i pauserna som det blir så jäkla fel hela tiden..

well, vi kommer inte att ses mer va?skitsamma, det enda som betyder något för mig är tommi...


sitter hemma, klockan ringde aldrig imorse så jag har fet ångest över att jag har missat endel i skolan idag, men jag ska ta mig i kragen och sätta mig ner med matten lite senare..
kom precis ut från duschen, det var jävligt skönt med en dusch, men synd att jag blev så attans trött bara..

igår satt vi här hemma, jag, L, H och D... vi flummade på piller och bytte till varandra och ja, typ som godisregn haha. fick något rött piller av H som vi delade på. D käkade också sånt rött piller plus några röda och rosa kapslar, fick även en halv hjärtlugnande av H, och idag får jag moffe:] alla tiders..
H hade en jävligt fin knarkarlåda haha, kanyler, piller o så:P ocharmigt

(20 Januari 2007 kl:10.14)

tjack

klockan är nu 10.10, jag har snortat bort hela natten;P nästan iallafall. fick vänta 4 timmar på att få skiten, krångel hit och dit, men tillslut fick jag hålla i påsen med det vita underbara pulvret:)
har varit här hemma, snortade en stadig lina, sedan gick vi till bruket, satt där och chillade hos en polare.. var trevligt, bekantade mig med diffe, jag hatar diffe... jag ska göra sönder han en dag, men den dagen är när jag har knarkat så mycket så jag inte orkar längre, har vi kommit fram till, jag L och A...

sitter just nu hemma, A står i duschen, D sitter i soffan och L har faktiskt lagt sig i sängen och sover nu.. jag kommer nog inte få någon sömn förns nästa natt som kommer för vi ska köra på vaket idag igen.

har varit mycket känslor som har väckts under den här morgonen/natten.. tack A för du får mig att öppna mig och tack L för du alltid finns.. kärlek vänner, kärlek.

(20 Januari 2007 kl 22.16)

allting snurrar runt

jag har flöddrat bort mitt minne från hela den här veckan, fick sitta och fråga L i minst en kvart om saker vi har gjort, vilka vi har varit med, vad vi gjorde förra helgen, när vi åt vad och vem som sa vad.
L blev nog lite trött på mig där ett tag, när jag frågade samma saker hela tiden, eftersom jag fortfarande inte kom ihåg efter L har förklarat minst 3 ggr redan:] well. jag är väl så som jag förtjänar.

men dagjäveln har inte varit så jävla bra, eller jo, till och från iofs.
mådde jävligt super imorse, pratade som en väderkvarn och dansade omkring för mig själv och kikade sedan på lägenheten som jag och en vän ska flytta in i, kanske;] men gud så kär jag blev i den.. nåja.

hemma hos mig sedan rasade allt bit för bit, A sa lite dumma saker som jag tog väädligt illa upp mot, jag borrade ner mig i huvan och sa "sluta" minst tre gånger, sen gick det inte längre, jag grät, det kändes som nålar i bröstet. hade jag inte haft de 3 personerna här i det tillfället så hade jag, jag vet inte. för det var en sån stor panikångestattack som var på väg att komma och den hade jag triggat upp på ett eller annat sätt även om A inte hade varit med eller så. men han bad mig om ursäkt, och det var inga personpåhopp, han kurade ihop sig med mig, båda hade abstinens men han torkade mina tårar och lekte med mitt hår.. pussade mig på fingrarna och kinden, tack..

jag och A har varit riktigt allmänt knarkiga mot varandra hela dagen, avtändningen att skylla och abstinensen, det enda som har sagts är typ:
"S, ring och hör med D om han kunde fixa dos"
"Jag har ringt hela dagen, det är inte så lätt"
"MEN DOM KOMMER BARA BLÅSA OSS"
"neeej det är inte D´s fel, det är kranjävlarna som är själva grejjen"
-sen blir vi lite sura mot varandra ett tag. för att sedan ropa på varandra och börja kramas för att det hela antagligen har löst sig. sen blir det samma visa 45 gånger om igen:)

vi pratar alltså bara om knark:] haha

märkte många gånger att jag fick overklighetskänslor, men brydde mig inte så mycket, kunde inte resa mig upp för då svimmade jag. ingen aptit, ja rubbet som vanligt men det är vad man förtjänar.
sen helst plötsligt visste jag inte om jag levde ens en gång. pratade osammanhängande med alla och tappade bort mig i meningar, en äcklig pirrande känsla i magen som jag inte alls tyckte om,
låg i sängen och A höll om mig, kallsvett..ångest..abstinens...kärlek...diffe...dåtid...nutid...sorg...lycka...minnen...framtidsdrömmar...
allting snurrar runt..


(29 Januari 2007 kl.13.02)

trodde du ja

nu klias det i kroppen, ge mig flödder. ge mig droger. JAG VILL KNARKA. jag måste knarka.
panikångest påväg. ÄNTLIGEN PRECIS VAD JAG HAR LÄNGTAT EFTER.
helvete helvete helvete..

jag hade precis bestämt mig, verkligen tänkt igenom allt. jag kan inte bo själv, jag törs inte och vill inte bo själv.

nu har vi medieproduktion, vi ska hålla presentation om filmhistoria, kul, sist vi satt och pluggade på det var jag så jävla cp hög så jag vet själv inte vad jag har skrivit, lär antagligen skriva om allt idag så förlåt om det hela blir skit pga mig.

hur fan ska man orka leva upp till andras krav? jag har alltid stått på mina egna ben, har alltid klarat av allt själv även fast jag har knarkat bakom ryggen på er, men hey jag har fan inte dött än.

vet precis vad jag ska göra när jag kommer hem, ska ta ner katten, öppna påsen, ha ner lite pulver på glasskivan, göra en snygg lina av mitt visakort, klippa av ett sugrör, och snorta upp skiten och vänta på rysningar och välmående.
för att sedan må skit imorgon, men det är värt det, det är så jävla värt det.



(---- Januari Februari? 2007)

återigen

ja,  två drogfria veckor var min tanke... men nejdå. kokain, tramadol och imovane...fullt ös.
när jag sedan kommer hem, en min efter jag kommit innanför dörren plingar det på dörren och jag får stess o iktorivil.. iväg o jobba helt flöddrad, får en till stess.. minnet tar slut.

vaknar dagen efter, går hem till L, efedrin och sniffar kvarblivet poppers, sen trycker vi i oss 2½ gram tjack, yrar omkring som höns i min lägenhet.. på morgonen någon gång får jag gråtattacker hela jävla tiden, grinar för W, för E och för N´s skull. Jag har varit apatisk sen jag fick mina Cipramil men igår glömde jag ta en, därav alla jävla gråtattacker. En dag utan dom och jag grinar för ingenting...

hej världen, vad ska jag göra?
jo, lägga in mig frivilligt...antagligen, återstår att se på tisdag när jag vart hos öppenvården o snackat...bli tisdag nu så jag får allt gjort..

 (15 Februari 2007 kl:18.33)

jag saknar att sitta och röka vid min fläkt så det luktar rök i hela lägenheten, saknar att vara tok tjackad med A L och D och skruva sönder dator och skärm, saknar att sitta med N och snacka vardagsfilosofi och se ifall han sticker nålen rätt, jag saknar D´s underbara och sköna kommentarer som kommer när man minst anar det, jag saknar hur jag och L brukade sitta och bara vara framför datorerna och se på varandra då och då och tok le för vi är så jävla affade. jag saknar att sitta och göra supersnygga linor med mitt kridikort på en glasskiva eller slitz tidning man kan ta sig lång tid för man vet att "nu har jag det goda framför mig, det försvinner inte", jag saknar att smyga in på krog-toaletterna och snorta med L. det är spänningen som gör det hela liksom..för att sedan gå ut och mötas av massvis med folk och dansa och bara le och vara med varandra.......nä fan jag älskar livet som pundare..


Konsten att veta vad man ska säga

Idag har min moster och mina två små söta kusinbarn varit här. Jag har såklart också varit här men jag har samtidigt varit ganska frånvarande. Hade inte riktigt ro till att sitta ner och prata. Egentligen är jag alltid så när jag träffar många personer samtidigt, jag brukar oftast inte säga så mycket om det inte rör sig om frågor som är riktade direkt till mig; då kan jag prata och babbla! Jag känner mig egoistisk men innerst inne är jag INTE egoistisk. Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig och vad jag ska säga, vad som är lämpligt att säga och vad som är oväsentligt. Så jag sitter tyst på stolen och väntar på en fråga eller liknande. Eller så går jag omkring och petar och rätar till saker. Jag vet inte vad jag skulle göra annars. 

Jag är i alla fall väldigt nöjd efter dagens noppning och färgning av ögonbryn. Till lunch idag åt jag broccoli och kasslergratängen som vi gjorde igår. Jag har inte sagt att jag ska äta GI/LCHF konstant, för det kommer inte gå DEN HÄR VECKAN eftersom det är midsommar och då vill jag dricka lite öl och äta god mat. Så nu till kvällen blev det att jag värmde en tacopaj i micron. Jag kan trösta mig med att jag bara drack vatten medan alla andra fikade idag här hemma. Det fanns kakor, muffins, bullar och cola. Huvudsaken är att jag tänker på vad jag äter och drar ner på allt socker. Efter midsommar ska jag ta kosten ett steg längre.
Ska nog ut och jogga ikväll igen.


Strippstångar, avtändning och gasläckor

Har cyklat en vända med rosa faran och svarta puckot (cyklarna) idag, ja och Tommi då såklart! Senare på kvällen gick jag ut på balkongen en sväng och Tommi kom också ut. Jag blev livrädd för ett ljud och tittade på Tommi "Hjälp! En gasläcka?!"

Det var ett tåg som vanligt.

Sen gick vi ut och joggade. Jag ska förresten köra så mycket jag kan på LCHF/GI framöver. Avtändningen från allt socker kommer att bli förjävlig!! Jag kommer vara ett monster. Men det är värt det i slutändan.

Jag är så jävla på jakt efter en strippstång igen! Tro inte att den impulsen som startade för 3-4 månader sedan har gått över; ICKE! Jag SKA ha en! Men jag köper helst en begagnad, för jag vet hur jag är. Köper jag en ny för 3000 så är det rätt kört när jag väl tröttnar. Hoppas att jag kommer älska skiten.


Sägdäsägdä

Jag har fått några extra bloggläsare dom senaste dagarna genom psykiatrin.blogg.se; det tackar jag för! Kul att ni vill följa mig och mitt liv.

Alla ni läsare får gärna komma med förslag om vad jag ska skriva om? Vill ni veta något kring mitt f.d missbruk? Min vardag nu? Boendestödet? Se fler gamla dagboksanteckningar från förr? Bilder? Dikter? Hur jag var som liten med diagnosen?

Kom igen nu!

Till min älskade kusin.

Efter många sökningar på google efter fattiga knypplingsdomherrar och pedofilgubbar med rabarber i händerna och avkapade skor så fick jag en snilleblixt; bilderna fanns kvar på min bilddagbok! Här har du, Märta Mathilda Brodmar, världens fattigaste fulaste jävla knypplingar!

Gott folk, dessa slarvigt gjorda pisshantverk har jag Tommi och Mathilda garvat oss sönder och samman åt en natt i maj för ett år sedan. Jag har nog faktiskt ALDRIG haft så fruktansvärt roligt i hela mitt liv. Och då menar jag ta mig fan ALDRIG (förutom vattenplöjaren här om dagen då förståss)





(Hur fan ska han kunna gå i dom där små skorna? HAHA Han måste ju förfan klota framlänges)

Så underbart roligt!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Stolt moster






Har för övrigt fyndat fina kläder på bikbok idag. Halva priset! Det gillar Magnus(son)


Mina nojjor

Nu är jag hos syster, Anders och Noah. Underbart att få träffa lillfinis igen. Han har växt på sig en hel del sen sist!

Ligger just nu i sängen och nojjar om kometer eller metroider (vad heter det egentligen?) Ja men en av mina farhågor är att det ska komma något skit från yttre rymden och kraschlanda så att hela jorden exploderar och dör, eller i alla fall att jag exploderar och dör. Så fort jag hör ett tåg så kommer jorden att sprängas, så fort en bil mullrar extra högt så kommer den där stora stenklumpen från ovan med en rasande fart på väg ner mot mitt jävla nylle.. Just nu mullrar det utanför och jag försöker tänka att det är åska.

En annan sak jag nojjar för är eld. För någon vecka sedan var jag stupsäker på att huset brann, det flög ju fullt med aska uanför fönstret! Mitt hjärta satt i halsen och jag förberedde mig på hur jag skulle bete mig. Jag kan säga att det tog lång tid att få ner pulsen efter att jag började inse att det var löv som flög omkring utanför. Eld har varit min största fobi sen jag var barn. Huset mittemot vårat brann nämligen upp och det var väldigt otäckt att se som barn.. 

En ny nojja som har kommit är att när jag åker bil så tror jag att den som kör ska svimma. Jag sitter på spänn och rycker verkligen till och blir kallsvettig av minsta lilla antydning till oförutsägbar sväng.

Det var lite om min sjuka hjärnhalva.

Godnatt! Nu ska jag se på Wallander.. eller läsa WoW tidingen.. eller lösa korsord? eller läsa allers? Eller iphona?

Jag tröttnade på två tv spel och 2 filmer i loppet på 5 minuter tidigare idag så man vet fan aldrig vad som händer. Lutar åt wallanader i alla fall.

HÄJJ!

Favorit i repris.



Haha kolla Sandra på golvet, surpuppa:D

Trion

Du är så JÄVLA DUM! Så jävla långt nere på botten och krälar eftersom du väljer det där avgrundsvraket; Han. Han som smittade dig med heptatic c och han som hade verktygen till din jungfrusil, han som inte hade något hem och han som bodde hos dig utan att bidra med ett piss förutom smittor och djävulskap, han jag stasade armen på med slipsar och skärp; Han som var min bästa vän en gång i tiden. Vi tre var bästa vänner. Trion. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om jag såg honom på stan. Jag har inte träffat honom på flera år. Jag tror jag skulle kunna ha ihjäl honom. För han har förstört Dig. Jag dömmer dig inte på det sättet att jag tycker illa om dig; jag vet hur ologiskt man tänker, hur fel man väljer i relationer och hur destruktivt man på något sätt Vill leva, man vet ingenting annat än smärtan. Snart släpper jag taget om dig för alltid. Du måste hitta vägen till frihet själv. Glöm aldrig bort att man får vara egoistisk.


Home

Jag är drypande fläskmätt. Imorse åkte jag och Tommi med boendestödet till IKEA. Inhandlade lite nödvändiga prylar och en stor jävla blomma som jag ska ta hand om så är det sista jag gör. Vi har faktiskt kommit iordning bra här hemma och jag känner att jag kommer trivas jätte bra (jag trivs redan jätte bra). Det här känns BRA.

Några bilder på lägenheten tills vidare:





























Smygtänker

Och mitt i allt det här lyckliga så vill jag tillbaks till helvetet. Jag smygtänker mig dit ibland och det här är något som nog ingen kan förstå, förutom de som har varit i ett drogmissbruk själva. Jag älskade att mixtra med olika sinnesstämmningar, jag älskade att kunna ta några piller för att en kvart senare vara på en helt annan nivå i hjärnan med en helt annan känsla. Jag älskade helt enkelt att kunna hoppa hur fan jag ville med måendet. Jag älskade att komma på vrickade konversationer och garva åt ingenting. Jag älskade att bli så slut i hjärnan att bara osammanhängande ord och stammningar fanns kvar.

Självklart ska jag inte dit igen. Jag kan inte komma dit igen. Då förlorar jag allt. Men jag smygtänker mig dit ibland och det får jag göra. Jag får göra vad jag vill i mitt huvud. Där inne finns det ingen som kan dömma mig.


Paradiset mannen

Det här är ju paradiset BRUSHÄN!

Hur fan har jag fått plats med all denna skit i min etta? Det är ju dagens stora fråga. Dagens andra stora fråga är hur mycket en ryggjävel kan tåla? Vi har fått hit ALLT idag förutom fiskarna och besticken. Jag har sprungit värre upp för trapporna än vad Jonny Borghf gör på sina springmatcher. Jag har glömt bort halva dagen. Jag har tydligen köpt en ny dammsugare för tusen spänn och jag har så mycket intryck i huvudet att jag spyr skit snart. Det som åker omkring i skallen just nu är: kakel, tjocksmocken som satt i arbetskläder här utanför tidigare idag och slöade i en solstol med mobil i handen (ibland somnade han) medan alla hans kollegor slet och grävde i backen, toalettsitsar (vi böt tammefan toalettsitsar i lägenheterna, ville inte ha den äckliga jäveln som var här så nu har vi vår gamla fina svarta) öppna spisar, boendestöd, pengar, poliser och självklart, SJÄLVKLART MIN IDOL I VATTENPÖLEN (vattenDRAGET?) FRÅN IGÅR. Så jävla underbar han var.


Hörni, jag ska låta er vara nu. Babblar bara en massa skit tror jag. Jag vet inte. Gör jag?

Den här dubbelsängen kan ju få gifta sig med mig om den vill, förresten.

Tack älskade kusin, mamma, pappa och Jonis för all hjälp idag. Har sällan varit med om en lika intensiv dag som denna.

Hejdå!1 Godnatt! Aloha! Hola! Morsning korsning barnförlossning.

Lite av sovrummet:




Klad Propp


Fisen

Efter ett ca års tjatande från Tommis sida så har jag äntligen fisit högt så han hörde det! FRRRRRRRRRRRR lät det och han apploderade från sängen.

Inatt sov jag sista natten på torggata, eller sov och sov. Jag vaknade varannan kvart. När jag väl sov så drömde jag om street racing, standup med ämnen riktade åt mig dvs droger och diagnoser och Klara jag drömde om dig också! Det var jätte mysigt! Både du och jag fyllde år. Jag fick något jätte häftigt av dig men jag minns inte vad det var.. Tack för dina fina kommentarer i min blogg också. Du är bäst!



En alldeles speciell dag

Idag hände nåt skitkul. Det finns en cykelväg (hälsans stig) som går längs med en å, och i en tunnel (under stora vägen) så var det översvämning. Medans Tommi, med upplyfta ben på sin cykel, försöker staka sig längs trästaketet över till andra sidan tunneln så kommer en cyklist från andra sidan, i full jävla sula, och plöjer rätt ige......nom vattnet. Hans skräckfyllda ögon när han insåg att han hade vatten upp till knäna, är oslagbar..




Jag kommer föralltid att hata mig själv eftersom jag inte filmade Tommi när han höll på att kravla sig över längst staketet. Hade jag filmat istället för att knäppa kort så hade jag kunnat se skräcken i den galna cyklistens ögon hur många gånger jag hade velat!


Idag har vi bärt 18 kartonger och annat tjaffs till nya lägenheten. (Vi fick nycklarna idag och det kommer bli UNDERBART BRA)

Flytt och meduciner

Jag sms:ade tjejen som vi ska ta över lägenheten av och frågade vilken tid på tisdag vi kunde få nycklarna. Tur som vi har så sa hon att vi kunde hämta dom redan imorgon; med andra ord så börjar flytten till nya trean imorgon!

Jag mamma och Tommi har packat hela dagen. Nu är det ingenting kvar att packa, förutom saker som vi måste ha kvar så som tandborste rena kläder osv. Vi har varit duktiga. Passade på att rensa bland mina mediciner idag, jag hade en hel del kan man säga. En ica kasse räckte inte för att få plats med alla piller; det blev en ica kasse och två apotekspåsar. Fick slänga bort endel..

Angående mediciner så har min läkare tagit upp förslaget om att börja med två nya mediciner. Jag läste i journalerna som jag hämtade ut för några veckor sedan  "Vad gäller medicin utöver centralstimulantia kan man tänka sig t.ex Tegretol mot ilska och impulsivitet, Voxra för mer hjälp med lugn och koncentration"

Då är min fråga: Är det någon av mina bloggläsare som har testat Tegretol eller Voxra? Hur blev effekten isåfall?

Innan "mitt nya liv"

Så här såg det ut i mina anteckningar några dagar och veckor innan, yrt minst sagt.

(23 Dec 2008 10.47)

ah jag har då haft 3 yra dagar med bland annat riffe linn o trollet:) kul har vi haft det, minst sagt!

jag ramlande ner från sängen o slog i ryggraden i sängkanten, trollet asgarvar o säger "köör mig till psyket förfan där här är ju bara för mycket" haha:)

ja, det var nog allt!


(24 Dec 2008 10.44)

jo jag är väl fortfarande sjukt förstörd från igår, fick panikångest här hemma hos mamma o skrek o grät o sa att jag bara ville knarka mig sönder och samman, slocknade på soffan 18, vaknade 20 o gick upp o la mig, och nu vaknade jag.. känner mig sjukt dåsig.

men god jul alla där ute, nu ska jag göra mig julfin med klänning och sånt..

linn, riffe och trollet är mina stjärnor just nu! haha ni är för goa..

"det dammar ju lika fan ändå"

hahaha ringde trollet nyss.
jag: "vad händer imorgon då?"
trollet: "jaaa det är ju den stora frågan"
jag: "jaa det är ju det"
trollet: "vad händer imorgon då?"
jag: "jaa det är ju den stora frågan ju"


(29 Dec 2008 - )

sophie säger:
hahaha ringde trollet igår så utbrister han "ÄR DET NYÅRSAFTON IDAG?"
Antti säger:
haha. vad är ni för virrpannor där borta? :D
ena dagen slåss ni med kniv, köar med kofot i högsta hugg, virrar runt flaniga på stan, nojjar om nyårsafton osv.
sandviken är en skön plats:D

(8 Januari 2008 13.03)

vilka helvetesdagar;< legat på sjukhuset sen i fredags.. orkar inte dra upp allt som har varit fel på mig men hoppas att det håller i sig o är bra nu bara, annars lär jag läggas in igen.. första natten fick jag väl 7 st sprutor med ketogan i, o resten av dagarna spasmofen, vilka jävla skjutsar. ojojoj...

är helt slut nu.

godnatt

(25 Januari 2008 15.07)

ganska så obehagligt igår, var hos mamma och jag glömde hela tiden bort vart jag var någonstans, var tvungen att ruska om huvudet och tänka till lite extra..


(29 Januari 2008 02.36)

jag är världens lyckligaste person just num fisk anders frisk katt helt underbar;D så nu är hon häroch hon älskar mig tror jag:D

(22.24)

dags att sova vad vet jag, det enda jag vet är ångest och åter ångest..
är helt förstörd. min kropp pallar inte mer..

min tröst är kråkan och linn

(2 Februari 2008 22.55)

En djävulsk vecka och natt men trots det har jag tagit hand om kråkan som om hon vore mitt lilla barn, har nog nästa bara gråtit och glömt alla dagar. men hur som helst så var jag på akuten pga magen inatt, från elva till 04 var vi där, kom dit helt hysteriskt gråtande o hyperventilerande och det enda dom gjorde var att känna på magen, ta blodprov som jag höll på o dö av, och en voltarenspruta i skinkan, jag hade även urinvägsinfektion igen, så jag får dras med det här helvetet igen, och läkarjäveln kunde inte lägga in mig heller.. skojar du om jag skällde du honom eller? slet på mig jackan o tog väskan och sa fula ord åt honom och sprang där ifrån.

(3 Februari 2008 17.54)

jag fucking hatar det här livet!! orkar inte ett skit mer, alla jag börjar fatta tycke för lämnar mig, alla! på ett eller annat sätt, även om det är på ett bra sätt så lämnar de mig iaf, oavsett om det är behandlingar, avgiftningar eller uppsägd bekantskap..
nu gråter jag, jag gråter och gråter, hela kroppen värker och bara jag vet varför.

Why is she ashamed?
Not the one to blame

The white line on mirror glass
Invites
To more drinks
More sex and drugs more fights

tänk om allt var annorlunda, jag känner mig som en påse med skit rent ut sagt, helt förstörd, det kanske inte syns, men det känns! orkar inte mer, jag vill också vara bra på något, jag vill också vara en bra förebild. men istället är jag stämplad som narkoman och lär lämna pissprov en gång i veckan, det är för fan förnedrande. dessutom har jag antagligen en sjukdom som heter ADHD som jag kommer få arbeta mycket med när utredningen är över, alltså; ännu mer mediciner och nä nu ger jag upp..

äckliga jävla helvetes liv.

det jag vill, det jag verkligen vill nu, är att skjuta i mig horse i venen, luta mig tillbaks och känna de orgasmliknande känslorna i kroppen.. men det är ju bara vad jag vill, det.

hepårä



Drogfri: Dag 1

Så här såg mitt första blogginlägg som drogfri ut: (Vem fan trodde att jag skulle fixa det så här långt! Inte jag i alla fall)

(5 Februari 2008 18.01)

happ, från 18 - 23 satt jag och pappa på akuten i gävle, jag grät o skrek och låg på en sängjävel hela tiden, men tillslut blev jag inlagd på en rutten öron hals o öga avdelning för det var fullt överallt på barn och kirurg avdelningarna.

 dom har stuckit mig i låren, magen, båda armveck fan tusen ggr om. (det är alltså magen som har gjort/gör ont igen) skjutsades iaf upp till avdelningen i sängen för jag kunde inte gå, jävlar gosse vad det värkte. fick ketogan i låret det första jag fick typ, och dropp då, inte ätit sen i förrgår förutom en ostmacka jag åt tidigare idag, fick mer katogan imorse, sen belv jag utskriven på eftermiddagen.

vinglade upp till riffe på barnavdelningen o satt där och det första hon sa o skrattade var "fyfaan vad du ser risig ut" haha, "ska du säga" säger jag och vi kramas..:) sen hde hon en äcklig gubbe i rummet breve som sket så det luktade fan rutten bäver.
sen rullade jag ner henne till kiosken o luftade stackarn lite:)

nu är jag hemma och väntar på att min fjällpappa och hans kompanjon ska komma..

föresten så börjar mitt nya liv och jag känner mig fan glad!!:D

ganska

Närå, ni kan vara lugna, svälta ska jag inte göra. Men när jag hamnar i dom där groparna så är allt så intensivt, sjukt och självdestruktivt. Jag ser bara felen, allt som är dåligt. Och jag stannar kvar vid dom tankarna och gör dom tre gånger större, tre gånger värre. Det gör att jag ser svart. Brukar oftast sitta eller stå på samma ställe och bara stirra ut i tomma intet och gråta. Nypa mig själv i huden med naglarna och gräva mig djupare in i det mörka.

ganska sjukt.

och ni skulle aldrig vilja göra studiebesök i min kropp.

Nu jävlar.

Jag kan ju lova er att jag aldrig någonsin kommer äta godis, mc donalds eller någonting likande i hela mitt liv.
Mitt fett har blivit så jävla äckligt att jag knappt kan ha mina kläder längre, jag har blivit en fet sumobrottare som från och med idag ska svälta tills vågen står på 61 kilo. Tala inte om för mig att det INTE KOMMER FUNGERA, för mig fungerar det! Min magsäck kommer krympa och bli precis som den var sommaren 2009.  
Det är i såna här lägen man önskar sig amfetamin och ångest. (=noll i matlust)
Att framkalla ångest är jag grym på, så... vi kör?


Min fotoutställning från 2008





















Modeller: Mathilda Brodmar & Linn Lundqvist
Fotograf: Sophie Magnusson


Avsked

Livet bara rusar fram och om några dagar lämnar jag denna lägenhet. Det är en annorlunda känsla. Jag har trots allt bott här sedan mars 2006. Det ska bli otroligt skönt att bygga om på nytt och få mer utrymme nu när jag har byggt om mig själv till det bättre. Det är rätt tid att byta bostad. Jag känner mig mogen och redo för förändring.

Hejdå lilla lägenhet med grön fondvägg och scarface på skåpsluckan. Det är nog tammefan tack vare dig jag är den jag är idag. För hos dig har jag både dött och blivit pånytt född.

Död:



Pånytt född:




Farväl.


Jackie

Igår uppdaterade jag min tweenerpie blog med saker som har hänt på den senaste tiden. Imorse när jag vaknade hittade jag världens finaste kommentar från Jackie.

"FYFAN JAG GRÅTER! Så jävla stolt blir jag. För du har vuxit till en helt ny individ. Så stark och så vuxen. Jag gråter för jag minns hur det var. Hur mörkt allting var. Och det ens innan allting slog i botten. Jag minns ditt spikiga blåsvarta hår. Jag minns trumpeter och jag minns alla de där banden runt din handled. Svett som festivalband. Jag minns den svarta svarta kajalen och jag har kvar min bild med din text om att "I lav jo/Paj". Det jag inte tänkte på då, mitt i min egna trasighet, var att det var just det du var. Inuti. Paj. Fast kanske mer stukad. Och rastlös.

Hursom så är det ljust idag. Både du och allt runt omkring. LJUST LJUST LJUST. Och jag blir STOLT STOLT STOLT.

Tack för att jag fick vara din vän. Och tack för att du fortfarande finns.
Jackie"

Skrivarlinjen i bilder

Hej!

Här kommer några bilder från skolavslutningen i fredags.




Fotograf: Isabella Lundgren






Fotograf: Isabella Lundgren

Jag brukade ju inte gå på skolavslutningar?

Jag brukar inte gråta på skolavslutningar. Jag brukar inte ens gå på skolavslutningar.
Idag var jag både gråtandes och närvarande. Det förvånar mig själv.

Det känns inte bra att sluta på skrivarlinjen. Det känns inte bra att skiljas från alla vänner i klassen som genom detta år har delat alla mina djupa, knasiga och personliga tankar som sedan har runnit ner över tangeterna och vidare ut på papper. Dessa klasskompisar har kommit mig väldigt nära inpå livet och jag har för första gången i mitt liv känt mig hemma i ett klassrum. Jag har för första gången känt längtan inför en skoldag, inför att träffa klasskompisar. Det känns inte bra att jag aldrig mer kommer få sitta i skrivarstugan, att jag aldrig mer kommer få berätta hur jag mår på en "runda", att aldrig mer få ha textrespons med just denna klass, att aldrig mer få lyssna på deras egna unika texter. Det känns inte bra! Jag vill ha mer! Hans, Helene och Nica; våra underbara lärare: gör ett undantag och kicka alla som ska gå på linjen i höst och låt oss gå om ett år!


Födelsedagen åredär

Hej gott folk!

Jag hade en fin födelsedag i måndags. Startade dagen med att noppa och färga ögonbrynen på Belissima. Sedan plockade Sanna upp mig och vi bilade till valbo och handlade kläder för mina loppispengar. Jag hittade äntligen en jeansjacka och bland annat ett par schyssta 60 tals shorts som går upp till midjan typ. Vi avslutade handlandet med att Sanna bjöd mig på mat. Så himla snällt!! Hon är bäst, mitt boendestöd. Om några veckor kommer min absoluta favoritboendestödjare tillbaka som jag hade förra sommaren, min älskade Eva!!!!! :) Gud så jag har längtat.

Senare på kvällen kom mamma, pappa, Ulla, Stig, Mathilda och Fredrik hit. Fick fina presenter. Bland annat presentkort på IKEA och Indiska, perfekt till flytten och allt. Och på tal om flytten; nu har jag skrivit kontraktet på lägenheten! Man är väl lycklig, om man säger!

Jag sitter som på nålar nu för jag vill veta om aspergerdiagnosen, på en jävla gång! Mamma var här nyss och hon berättade att när hon var där för någon vecka sedan och blev intervjuad av kuratorn så hade kuratorn sagt till alla i teamet redan när ADD utredningen pågick att han trodde att det lutade åt asperger, men han hade blivit nerröstad av dom andra och det blev ADD. Tänk om jag inte har ADD? Tänk om jag bara har Asperger? Tänk om jag är feldiagnostiserad? Tänk om jag har ADD + Aspeger? Tusen tankar. Det märks tillslut. Jag har mycket att göra om dagarna så tiden kommer gå fort tills dom ringer och be oss komma för resultatet.

Jag har köpt 6 ex av vår antologi förresten, har fyra kvar. Är det någon där ute som vill köpa en för 50 kronor så hojta till:)

Nu är jag trött så jag avslutar med några bilder. Mathilda bakade min världensbästafödelsedagtårta:



Jag öppnade ett stort paket



Hittade detta fantastiska kort i, som var från Mathilda och Fredrik, bäst!! Undrar vad det kan vara?



Hej jag heter Magnus och fyller år!



Världens bästa kusiner!!!



RSS 2.0