.

Det luktar gammal äcklig disk i lägenheten och mitt boendestöd kommer inte fem minuter; dags att vakna till i huvudet. Vet inte riktigt vad vi ska göra, diska kanske? 
Jag är riktigt pisstrött idag. Vill INTE gå utanför dörren (ja förutom att hämta posten då)

Godnatt

Idag har jag och mitt boendestöd ordnat bland alla mina papper. Det tog TVÅ TIMMAR. Vi har sorterat alla räkningar, slängt gammalt skit, flyttat över allt till en pärm istället för flera olika. Jag sprang runt i lägenheten och hämtade alla papper som jag har lagt på högar på olika ställen: kökslådor, nattduksbordet, hörnskåp, bland underkläder (?) under vardagsrumsbordet, i väskor, i bokhyllan.. Överallt lägger jag alla viktiga papper FÖRUTOM I PÄRMEN.
Sanna har även sorterat bland mina journaler så dom nyaste ligger längst fram och dom gamla längst bak. Dom går i datumordning nu och det är skit skönt! Det känns så jävla skönt!! Allt är på sin plats nu.

Hittade detta lilla papper bland allt. Minns inte att jag har skrivit det. Det var när jag låg inne på psyk, avdelning 27 i Gävle 2007 (Jag skrev till och med avdelning 28 på lappen, fattade nog inte mycket just då)

Om fem minuter kommer mitt boendestöd och jag är så jävla skitnödig. Har riktigt ont i magen. Vägrar stressskita. Finns inget värre.
SER NI SKRÄCKEN/PANIKEN I MINA ÖGON?

Mitt boendestöd Eva är så häftig och snäll; världens bästa. Hon har varit här idag och hjälpt mig att komma igång med saker; skriva ett städschema, handlingslista och cykla och handla. Jag var nästan omöjlig idag. Redan imorse bokade jag av min sjukgymnast tid och kände för att dö; håret killades mot axlarna och nacken, ögonen var grusiga och hela kroppen kändes fel, som att jag var fel ihopsatt, missbildad.

Sen kom Eva. Jag ville inte skriva lista, ville inte handla. Men ett städschema gick väl an så vi började med det. Sedan blev det att göra det jag verkligen inte ville: skriva handlingslista. "Jo kom igen nu Sophie det här fixar vi, det går snabbt" Jag vet inte hur hon får mig på bättre humör men jag följde med henne till köket och kom igång ganska så fort med vad jag ville handla osv. Det drygaste kom när vi insåg att listan blev vääldigt lång och att jag inte ville cykla. Jag försökte med allt för att slingra mig ur; ringa mamma och pappa för att be om skjuts men ingen svarade. Jag frågade om dom hade någon bil på navet men den var bokad. Så jag kallsvettades ett tag och Eva peppade mig hela tiden, fast inte på ett uppjagat sätt utan mer naturligt och det är så man ska göra med mig, då går det bra. Så vi cyklade iväg, Tommi Eva och jag. Jag blev så glad när jag kom hem för jag fixade det. Det kändes fan omöjligt innan vi åkte. Fem kassar kom vi hem med och nu ligger jag i sängen och pustar ut. Det pirrar konstigt under mina högra revben också..

Det underliga kom innan vi skulle cykla iväg, då Eva sa "Jag visste redan imorse att du inte skulle vara på humör idag Sophie så jag tänkte boka in en ny tid med dig i helgen så kan vi ta resten av sakerna då om det är något mer du behöver hjälp med". Jag frågade henne hur hon visste att jag inte var på humör och då svarade hon "Men det vet du ju Sophie, jag känner sånt där". Hon är så himla andlig och öppen och bäst.

Godmorgon alla!

Jag är så jävla trött. Mitt boendestöd kommer klockan 10. Vi har bokat tvätttid idag så det är bara att försöka vakna till liv. Huvudvärken är i alla fall över och snart ska jag gå upp från soffan och käka frukost. Jag kör inte stenhårt på bara LCHF utan jag kör LCHF och GI. Alltså kommer jag äta fullkornsbröd (dom jag äter just nu heter frökusar hur roligt namn är inte det?!) ost och gurka. Till lunch blir det någon spännande LCHF rätt, falsk potatissallad och bacon kanske. Vi får se vad jag hittar på.

Vaknade av att jag inte fick någon luft imorse samtidigt som jag tokgrinade. Drömde att jag skämde ut mig inför en hel klass, att jag grät och skrek till läraren att dom alla kunde få se ett läkarintyg på mina svårigheter, på min diagnos, att jag visst har riktiga problem! Det var ingen som tog mig på allvar.

Har tänkt jävligt mycket på människans utveckling dom senaste dagarna. Jag tror, och är nästan stupsäker på att vi människor kommer att se ut som och bete oss som utomjordingar om många många många år.Tänk efter själv, hur fan ser världen ut idag? Datorer datorer datorer, teknikprylar och vårt sociala nätverk är numer genom internet. Människan kommer vara så jävla lat och smart i framtiden så vi kommer inte behöva något annat förutom massa tekniska prylar. Vi kommer se ut som utomjordingar också, våra hjärnor blir smartare och smartare så dom kommer växa och bli skitstora, våra fingrar kommer bli längre och större pga att vi främst använder dom som redskap i vardagen, ryggen kommer bli krökt eftersom vi blir mer och mer stillasittandes. Jag tror inte att vi kommer ha något speciellt socialt nätverk i framtiden, tror inte att vi kommer äta fast föda heller, människan kommer att bli så "smart" att det räcker med ett piller. Klart som fan att vi kommer bo i rymdskepp eftersom generationerna innan (dvs VI) har förstört hela jävla jorden genom allt skit vi gör idag.
Har jag en psykos? Nej! Jag tror starkt på det här.

Över till någonting helt annat. Idag var äntligen mitt nya boendestöd här; Sanna. Hon ringde tidigare i veckan och ursäktade sig angående i måndags, det var inte hennes fel att ingen hade hört av sig utan det var Navets plikt att ringa och berätta när någon är sjuk så jag godtog den ursäkten och la min ilska på övriga på Navet.
Sanna var världens bästa. Det var lugn och ro i hela henne; precis vad jag behöver. Hon har mer struktur och ordning i sig än vad Marita har. Det känns så bra att jag har fått Sanna. Hon tar tag i saker, kommer med egna idéer, säger vad hon tycker och bollar idéer. Nu har jag boendestöd två gånger i veckan. Den ena gången kommer det bli handling och planering av mat, den andra gången kommer det bli övriga saker så som garderob, sortering, papper osv osv.. Det här känns super!!

Dammsugargubben var här idag, eller dammsugarkillen kanske jag ska säga för han var i min ålder. Fy fan! Jag orkar inte säga någonting annat än det. Efter hans demonstration och allt äckel jag har sett från den kommer jag att städa ihjäl mig. Kommer gå in i en vägg, och det... det mina vänner... kommer smälla rejält!!

Ni hittar mig på psyket.

Godnatt alla!

Jaha, inget nytt boendestöd. Hon är 25 minuter försenad nu och har inte ens ringt. Blir så jävla trött på det här. Så JÄVLA TRÖTT. Ska smutskasta Sandvikens boendestöd om jag inte får en riktigt bra jävla förklaring till varför hon inte kom/hörde av sig. Det är inte första gången jag är med om sånt här.

Hade jag vetat detta innan så hade jag planerat om dagen helt och följt med Tommi till sjukhuset osv. Nä fy vad irriterad jag blir. Fy fan.

Jag känner verkligen på mig att när jag har fått min vita hårfärg och haft det ett tag så kommer det trilla in rosa slingor i håret, bara så där ändå: magi liksom!

Jag bara vet det.

och det kommer bli snyggt.


Ska ni veta något kul då? Jag har äntligen löst hela jävla Tävla och Vinn korsordstidningen. Ska skicka in mina svar imorgon och blir inte jag en av de 80 personerna som vinner någonting så får jag väl förfan lösa resten av tidningarna som kommer tills jag vinner!

Ni har att göra med ett proffs inom korsordslösning!

Imorgon kommer mitt nya boendestöd Sanna hem till mig eftersom jag har rätt till att ha 4 timmar i veckan (så som det ser ut nu har jag och Marita bara 2 timmar) Så imorgon ska jag och Sanna träffas för första gången och jag känner mig nervös. Jag hoppas att det stämmer mellan oss, hatar när det känns fel. För det måste stämma med ett boedestöd för mig, jag släpper inte in vem som helst och låter denne rota runt i väldigt personliga saker i både hem och huvud..

Efter Sanna kommer Marita och det blir städning gardinbyte (strykning??) och sortering av garderob. 

Ska sova nu. Kommer tydligen en dammsugarförsäljare hem till mig och Tommi någon dag och visar vilket jävla skit vi har i hemmet också (haha). Jag som redan lider av städmani kommer väl gå in i en vägg när jag får se hur mycket äckelpäckel kvalsterkryp och mördarbaciller vi dras med om dagarna. Uh.. Det är tydligen någon superdammsugare som kostar VAD VAR DET 37 LAX? HAHA. Tror iiiinte vi ska köpa den men demonstrera kan gubbstrutten absolut få göra! Varsågod.

Jag har börjat tugga på mina kinder igen (jag tror att det var pga det + käkspänningarna som gjorde att jag fick en spricka i tanden förut, blev dessutom tvungen att dra ut den) Hoppas att det inte blir en till spricka. Jag har bitit hela dagen idag och hela dagen igår och hela dagen i förrgår och det värker i både tänder käkar och kinder. Jag hoppas att det bara är tillfälligt.

Annars löser jag korsord helt maniskt om dagarna. Jag har löst 20 stycken och har nu 1 kvar. När jag är klar med det sista ska jag skicka in mina svar och förhoppningsvis vinna något lajbans!

Igår var mitt boendestöd här och vi fyllde i en massa papper och putsade mina fönster. På tisdag ska vi fortsätta och putsa fönstrena i köket, byta gardiner och sortera mina kläder som ligger helt åt helvete i garderoben. Jag tror jag har lyckats blanda smutstvätt med rentvätt igen. Jag har fan inte tålamod att vika in kläder, så när något ligger framme, smutsigt som rent, slänger jag in det i första bästa låda, allt för att slippa se skiten. Jag hatar när saker ligger framme. Jag får panik. P-A-N-I-K.

Det var det de. Nu ska jag äta pasta och se på sexgrejset på femman, lär mig aldrig vad det heter, förra gången kallade jag det för "sexakuten" till Tommi och idag för "sexgubbarna" så nu ska jag titta på kanal 5 tv tablå och se vad det egentligen heter: Sex rehab with Dr Drew Så. Nu vet ni!

Hejdå

Grannens bas dunkar och jag hör varenda skval av hans piss mot vattnet i toaletten, jävligt otrevligt att höra. Mina käkar ömmar eftersom jag har spänt dom hela dagen, vad det beror på vet jag inte men det sätter sig i huvudet i tänderna i tinningen i öronen. Mamma har varit här ikväll, sett på Leta Dance och följt med oss till affären för att storhandla. Kände mig helt tjackad när jag sprang omkring med listan och letade. Blicken var överallt och jag hade svaga rysningar i huvudet, blodtrycksfallet låg och smög i bakgrunden.

Nu har jag äntligen inhandlat min iPhone, den känns toppen! Det lustiga i det hela är att min arbetsterapeut ringde idag och ville att vi skulle ses på måndag och titta på handdatorn (som nu hade bytts mot en handifon, dvs en handdator och telefon i samma) Det kom ganska olägligt eftersom jag nu redan har ett jävligt bra hjälpmedel och jag har ju lessnat på deras evighetslånga väntetid. Men eftersom det skulle ske redan på måndag så tackade jag faktiskt ja, titta kan jag ju alltid göra. Dessutom får jag hembesök av arbetsterapeuten och tanten från hjälpmedelscentralen så jag slipper ta mig någonstans. Jag pratade om detta med mamma och hon tyckte också att jag i alla fall skulle titta på den. Iphonen är trots allt jävligt omtålig: displayen är av glas och den är väldigt halkig att hålla i. Så det kan vara bra att ha en handdator att ta med sig istället för ihponen som jag tänker vara väldigt rädd om. Jag är så jävla slarvig av mig och kommer garanterat tappa iphonen tex när jag tar med mig den till affären och använder den som shoppinglista (det finns en as bra funktion som man kan skriva matlista på i iphonen sen när man har tagit en vara så strycker man bara med fingret över den så blir det ett rött streck sen är det bara att gå vidare på listan) Nåja, vi får väl se hur det blir! Jag har nytt nummer nu för er som skulle vilja ha det och som jag inte har gett det till än.

Efter mötet om handifonen så kommer mitt boendestöd och mamma hem till mig, arbetsterapeuten blir kvar och vi 4 ska prata om vad jag och Marita kan göra för att få det att fungera bättre. (Snarare vad Marita kan göra tycker jag) Det känns som att det är jag som måste komma ihåg allt, hon kommer alltid försent och det ringer jämt i hennes telefon när hon är här, det känns så oansvarigt! Hon är trots allt en boendestödjare!
Jag tycker att det är tråkigt att inte Sanna, den andra boendestödjaren, har hört av sig som hon hade lovat. Det kanske skulle fungera bättre praktiskt med henne. Men som vanligt så segar allt och tar alldeles för lång tid så jag orkar inte hoppas på något.

Detta blev ett långt inlägg, jag hade nog mer att säga egentligen men nu har jag sån huvudvärk att jag inte orkar skriva mer.

Hoppas ni mår bra! Kram Sophie

Imorgon kommer Marita hit: mitt boendestöd. Hon tar med sig en annan boendestödjare som heter Sanna som också ska börja vara här tex då Marita inte kan eller vid dom tillfällen jag behöver hjälp mer än en gång i veckan. Det ska bli skönt att träffa någon annan ibland. Jag tycker att Marita är världens bästa: vi går så himla bra ihop, men hon är så slarvig och det ska man absolut inte vara som boendestödjare, det är trots allt struktur, ordning och tydlighet jag behöver. Det är inte roligt att ringa till henne och höra att hon glömt bort att hon skulle ta med sig bilen hit för att vi skulle åka och handla på ÖB, det är inte roligt att hon inte riktigt hjälper till med uppgifterna vi ska göra. Det är som att jag får hålla reda på allt när det är det i själva verket är det jag ska få hjälp med (hålla reda på saker och få saker att fungera)

Det är bland annat för dessa problem jag träffar min arbetsterapeut, hon hjälper till att komma på bra lösningar i vardagen. Hon är hur bra som helst. Eftersom mina lappar och kalendrar inte riktigt fungerar för att jag ska komma ihåg saker osv så ska jag få testa den där handdatorn som jag skrev om i tidigare inlägg. Det är värt ett försök i alla fall, förhoppningsvis så kommer det vara ett bra sätt för mig att hålla reda på allt.
Jag hoppas att arbetsterapeuten ringer imorgon! Förra måndagen träffade jag henne och då bestämde vi att vi skulle åka till hjälpmedelscentralen och titta på handdatorn, hon skulle höra av sig inom några dagar för att berätta vilken dag vi skulle åka men hon har inte ringt än. Jag hatar att vänta, det är nog något jag aldrig kommer ha tålamod till.

Just nu sitter jag och funderar på vad jag ska hitta på med Marita och Sanna imorgon, förmodligen blir det att sortera om alla mappar med papper och djävulskap i dom nya pärmarna som vi köpte förra veckan. Det känns som en djungel så som det är nu. Det blir nog att skriva matlista för en vecka och handla också, om vi hinner.

Nu mår jag lite bättre efter en het bastu och rengöring av intårade sminkrester.