.

Det blev det där tänket om döden igen vid matbordet tidigare när Tommi kom hem. Grät och åt kycklingchiligratäng samtidigt. Tänkte bAra:
Att vi ska dö för fan!!

Jag vägrar försvinna. Jag gör det inte. Min själ ska leta sig vidare till något eller någon annan.

imorgon ska jag göra något as kreativt och kanske knäppa en bild på hur jag ser ut i mina nya snickarbrallor. Fränt va?

Känner så väl hur hela atmosfären kring mig ändrar på sig. Ena stunden känns det som att jag bor i ett litet skitigt råtthål och att jag är årets sämsta sminkare med foundation med fel nyans och med världens vidrigaste ljudkänslighet. Sen svänger det och allt är fruktansvärt bra. Känner mig som Sophie och är nöjd. Det är oftast känslorna jag har rent fysiskt som måste kännas bra. Har jag en dålig dag så har jag oftast extra känslig hud. Rör och du dör. Typ. Som hår som killas mot nacken och en knuff. Och det jag hatar är att jag aldrig kan veta hur jag kommer att må resten av dagen. Den som visste det kan få en present. Nu blev det yrt.

Avslutar med att Gurkan är bäst, Jalla jalla fyfan, idiot.