Bollarna i luften är INTE gulliga.

Jag kanske skulle försöka skriva ner alla mina påbörjade projekt som jag har haft och som jag sedan har avslutat lika fort? (Jag har tex köpt saker inför dessa projekt och sedan tappat orken och tålamodet och slutat, eller så har jag lagt ner massa pengar och börjat på kurserna och gått ca en gång för att sedan tappa lusten och motivationen helt och slutat) Det är så jävla mycket pengar mamma och pappa har lagt ner på min oroliga själ. Jag skäms. Men jag kan samtidigt inte hjälpa att jag är så här. Hela jag blir alldeles enkelriktad och ser bara det där projektet som jag har framför mig och ingenting annat. Jag ger mig inte förens jag får sätta tänderna i det. När jag väl får göra det så är oftast det roliga slut och jag letar ständigt efter nya projekt att stressa upp mig inför. Och det STÖR MIG att folk skrattar åt det här beteendet och tycker det är gulligt att jag är så impulsiv och påbörjar och avslutar alla mina projekt hela tiden. Ett meddelande till er: det är inte KUL! och det är inte GULLIGT! Det enda det är är: JOBBIGT och ENERGIKRÄVANDE. Jag blir ju fan helt slut i huvudet av att ha alla dessa bollar i luften. Medans andra skrattar och gullar åt mitt beteende så brinner mitt huvud upp av förvirring och orklöshet. Jag vet aldrig vad jag vill och jag blir aldrig nöjd. Finns det något botemedel för sånt? Isåfall, berätta för mig vad det är.


Detta är vad jag kommer på för tillfället:
Simmning
Ridning
Locking
Bugg
Streetdance
Pianospelning
Gitarrspelning
Rappa
(köpte en dyr mick och hann inte ens börja rappa innan jag tröttnade)
Växtplantering (köpt massvis med frön och även fått ett litet växthus i studentpresent)
Breakdance
Körsång
Aerobics
Simmning igen
Pärlandet
(yes jag har tappat glöden för det också, för längesedan egentligen)
Scrapbooking (Köpte ett stort kit med roliga pysselsaker inför mitt Albumprojekt men jag gjorde två sidor sen tröttnade jag)
Och alla dessa böcker, jag läser tusen böcker samtidigt, några kapitel i en bok sedan byter jag sedan ligger böckerna i någon månad och glöms bort för att sedan tas upp igen) Jag önskar att jag hade mer tålamod för böcker. Jag älskar att läsa!! Jag vill kunna läsa en åt gången och fullfölja den. Ibland går det, om det är en bok som jag verkligen har längtat efter och som fångar mig från det första ordet, då blir jag istället manisk och sträckläser boken tills den är slut)

Fyller på listan om jag kommer på något mer. Mamma vet säkert hundra saker till.

Jag hoppas att poledancen inte kommer bli ett sånt projekt som jag slutar med. För jag har aldrig känt mig så här taggad inför något. Och jag ska för tredje gången i mitt liv börja helt själv ,utan kompis. Jag tycker att jag är duktig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0